God växtföljd

En god växtföljd betyder för Odling i Balans en balanserad och varierad växtföljd. En sådan växtföljd är grunden i en uthållig växtodling. Växtföljden är nämligen ett viktigt verktyg för att hålla ogräsen i schack, sjukdomarna på mattan och mullhalten på en anständig nivå.

Svår balansgång

Men att tänka långsiktigt med växtföljden är svårt i en värld där det samtidigt gäller att dra nytta av den ekonomiska hävstång som marknadens snabba svängningar kan ge. En konjunkturanpassad växtföljd är inte alltid optimal ur biologisk synpunkt. Världsmarknadspriset på vete bryr sig inte alls om den nytta som en växling mellan en- och tvåhjärtbladiga grödor gör genom förfruktseffekter. Inte heller bryr sig världsmarknaden om det övertag över gräsogräs som en växling mellan höst- och vårsådda grödor medför. Val av växtföljd blir därför en svår balansgång, men generellt har pilotgårdarna inom Odling i Balans hyfsat städade växtföljder. På Broby odlas ärter och tidigare även lusernvall, på Egonsborg  odlas sockerbetor och höstraps och på Södergård finns ängsgröe med som gör växtföljden varierad. En mjölkgård med mycket vall och även höstraps? som är fallet på Hovgården ger också bra möjligheter för att bygga upp en bra växtföljd.

Hästar ger vallfavör

Även en växtföljd anpassad efter grisars och höns foderbehov brukar bli ganska torftig. Så var fallet på pilotgården Tisby i Uppland. Där odlades 100 procent av arealen med spannmål under åren i slutet av 1990-talet för att förse gårdens grisar med foder. Nu har man löst detta växtföljdsdilemma genom att odla vallfoder till hästar. Efter samma modell har också pilotgården Wiggeby infört vall som blir foder åt hästar. Båda gårdarna kan därmed dra fördel av vallen i växtföljden – något som många gårdar i öppen odling som lämnat mjölkproduktionen bakom sig saknar. Så kan man agera kreativt för att krydda växtföljden.