Pontus Olsson köpte gården av familjen Hakelius 2012 och driver den nu tillsammans med Mats Engquist som är inspektor och driftsansvarig.

Bortsett från gruppen dikor, vars uppgift är att beta strandängar och naturbeten, är gården helt inriktad på växtodling.
 

Växtföljden är fri. Den procentuella fördelningen av grödorna är ungefär 8 procent höstraps, 8 procent vårraps, 10 procent ärter, 5 procent gräsfrö, 40 procent höstvete och 30 procent maltkorn.

– Den gamla tumregeln att inte ha mer ärter än man kan tröska på 2 dagar gäller, säger Mats.
Ett uttalat mål är att så långt möjligt minska antalet överfarter i jordbearbetningen.
Åkrarna plöjs om det krävs för att minska svamptryck eller om förfrukten kan föra med sig problem med spillsäd eller annat. Annars är plöjningsfri odling regel. Även direktsådd har provats med gott resultat efter bra förfrukter som raps och ärter.
 

När det gäller framtiden finns många tänkbara utvecklingsmöjligheter.
– Vi kommer nog inte att ha någon större djurproduktion, men bär- och fruktodling ligger ju i tiden och har traditionellt funnits här i Mälarområdet, säger Mats.
Och den gamla salixodlingen på 22 hektar får nog ge plats för andra grödor med bättre ekonomi.
– Idag finns det ingen efterfrågan på salixflis, säger Mats.

Pontus  och Mats  berättar om hur de arbetar med SamZonerna. Se Youtube filmen. Längd 5.40 Det är kanon att odla de här zonerna, säger Mats. Vi ser mycket pollinatörer, fjärilar och har sannolikt gynnat flera arter, berättar Mats Engquist. De kan också ge fördelar att mindre produktiv mark såsom att utnyttja åkerholmar för att odla SamZoner. Där blir det ändå inte så hög skörd.  SamZonerna ger en trevlig övergång mellan fält till hagmark och skogsmark, fortsätter Pontus Olsson. 

Mats Engquist på Hacksta gård testar konventionell etablering och direktsådd. Artikel i Lantmannen 2017 nummer 10. Inför sådd trodde Mats att det direktsådda höstvete skulle ge högre skörd men skillnaden blev hårfin. Kölden i maj präglade såförsöket.