Badene, Vara

Badene egendom ägs sedan 1999 av Claes och Eva Maria Friberg, Malma gård, Götene. Fram till 1993 ägdes gården av Domänverket. Badene är belägen på den mycket bördiga Varaslätten ca 2 km söder om Kvänum.

Se hemsidan 
http://www.nnresor.se/sv/vara-gardar.aspx
för mer information och filmer från gården. 

Inriktningen är typisk för bygden med en omfattande växtodling med en stor andel stråsäd. Växtodlingen är främst inriktad på att förädla spannmålen till den egna djurhållningen. I växtodlingen ingår någon avbrottsgröda, främst oljeväxter men också åkerböna och lin vissa år. Inom företaget finns också vindkraftverk.

Claes Friberg
Claes Friberg
Silos, tork och stallar på Badene Silos, tork och stallar på Badene
Badene, oktoberplöjning Badene, oktoberplöjning
Grisproduktionen på Badene drivs av Lina Helin
Grisproduktionen på Badene drivs av Lina Helin

Profil för gården

• växtodling med en mycket omfattande spannmålsodling

• djurhållning för att förädla den stora spannmålsskörden / en del i strävan att utjämna arbetsbelastningen under året

• modern maskinpark med målssättning att begränsa antalet körningar / överfarter

• konkreta åtgärder för att förbättra växtnäringsutnyttjandet i gårdens stallgödsel

• kantzoner utefter alla öppna vattendrag

Grisproduktion

Under senare tid har det gjorts stora investeringar i en modern smågrisproduktion. Var fjärde vecka tas 110 dräktiga suggor emot för grisning på Badene. Efter avvänjning återgår suggorna till navet för betäckning. Årligen föds det ca 16 500 smågrisar. En mindre del föds upp till slaktsvin. På Badene har det funnits djur under en mycket lång period. Fram till 1962 fanns det mjölkkor på gården.

Värdefulla naturmiljöer

I anslutning till gården finns flera värdefulla naturmiljöer. Tidigare med egna djur hävdade hagmarker betas nu med "inhyrda" djur. Till Badene hör också ett antal för slätten typiska dungar med lövskog.

Energiproduktion

Inom företaget finns fn vindkraftverk. Bygglovet är nyligen upphävt pga militära orsaker. Vara kommun som har beviljat bygglovet kommer att ta upp frågan på nästa nämdmöte i september.

Jordar och täckdikning

Jordarten är måttligt mullhaltig mellanlera till styv lera. Mullhalten är hög på det som varit sjöbotten. Jordartsmässigt ger lerjordarna möjlighet att ta bra skördar också under år med utpräglad torka. Samtidigt är det jordar som kan vara svåra att bruka i samband med, allt oftare förekommande intensiva regnperioder. I detta sammanhang är det viktigt att påtala risken för ytavrinning och vad som brukningsmässigt kan vara åtgärder för att hindra transport av jordmaterial och växtnäring till vattenmiljön. Detta är en viktig fråga på en gård med mycket omfattande spridning av stallgödsel.

Från 1900-1924 täckdikades hela gården. Under 50- och 60 talen rörlades många diken och kanaler för att förbättra arronderingen. Genom gården rinner några mindre vattendrag som mynnar i Lidan. De för området typiska lerjordarna bidrar till en liten kväveutlakning. I gengäld är jordarna på Badene speciella då det flera år antagligen förekommer en mycket omfattande denitrifikation av kväve. Det är en biologisk process där växttillgängligt nitratkväve förloras.

Målsättning beträffande förbättringar

• att eftersträva ett N utnyttjande på >70%

• minska P gödslingen - uppnå balans - genom att i ökad omfattning räkna med tillförseln från stallgödseln

• att med hjälp av fytastillsats öka tillgängligheten på tillförd fosfor och därmed förbättra balansen i växtodlingen

• att med hjälp av relevanta nyckeltal värdera omfattningen av biol. mångfald

Badene i medeia

Claes Friberg från Badene gård och Karin och Patrik Velander berättar om hur de sår SamZoner på sina gårdar. Se Youtube filmen. Båda gårdarna ligger på Vara slätten. Karin tycker att det är bra med en blomblandning som blommar hela säsongen.
Vi vill gynna pollinerare och solitär bin, de är våra bästa vänner, säger hon. Vi har våra skyddszoner mot vattendrag och SamZonerna bidrar till att minska monokulturen, berättar Karin. Claes berättar att de har varit med i Odling I balans många år och att de tycker SamZonsprojektet varit väldigt intressant.

Claes Friberg från Malma gård, en av Odling i Balans gårdarna deltar i Baltic Deal projektet. Han berättar om vad han gör för att minska växtnäringsläckaget till Östersjön. Jag sprider alltid flytgödsel i växande gröda och jag har minskat fosforinnehållet i fodret och sen har jag kantzoner. Framöver kan jag tänka mig investera i en N-sensor. Åtgärder jag gjort. Alltid sprida flytgödsel i växande gröda, och minska fosforbehovet i fodret, sen har jag också kantzoner. Framåt kan jag tänka mig att vi investerar i en N-sensor. Intervju 1 och intervju 2 under Borgeby fältdagar 2013.

Det är viktigt att välja teknik som minskar risken för skadlig packning vid spridning av stallgödsel Det är viktigt att välja teknik som minskar risken för skadlig packning vid spridning av stallgödsel
En dominerande del i växtföljden är spannmål det finns därför behov av bra avbrottsgrödor En dominerande del i växtföljden är spannmål det finns därför behov av bra avbrottsgrödor
Var fjärde vecka tas 110 dräktiga suggor emot för grisning på Badene
Inspektion av torkning av 2012 års åkerbönor, som hade en hög vattenhalt.

Nederbörd

april - sept. 2009 297 mm
Motsvarande normalår 312 mm