Kunskap

"Vi slängde ut plogen och fick mer på sista raden" säger Torben Bay Jørgensen i den danska tidskriften Traktortech (nr 6 2008). Ha driver sin fädernegård "Kildeväldsgården" vid Köge söder om Köpenhamn. Jorden är mycket styv - Givmild säger han - om man kan hantera den. På hösten 1998 meddelade en av de jordägare vars gård Torben odlar att han inte i fortsättningen hade för avsikt att betala för plöjning eftersom det var helt onödigt enligt hans uppfattning. Det blev en utmaning säger Torben Bay Jørgensen. Kanske 80% av arbetet med att skapa en såbädd går åt till plöjningen, men det går inte att skapa bättre markstruktur med järn - till det behövs mask, mull och växtföljd säger han. Vintern 2004/2005 samlade han kunskaper, inte minst genom FRDK (föreningen för reducerad jordbearbetning i Danmark) och sedan blev det farväl till plogen. Det är antingen eller. Han har fyra förutsättningar:
För det första fick maskinkostnaderna inte stiga. För det andra ville han ha samma skörd som grannarna och vidare skulle bekämpningsmedelanvändningen inte stiga. För det fjärde ville han fortsätta ha gräsfröodling i sin växtföljd.
Maskinutgifterna har inte ökat. En tremeters Lemken Thorit harv anskaffades. En tung harv med fyra tänder per meter, kraftiga diskar och dubbla packvalsar. Till den finns tunna skär för djupare bearbetning och bredare för full genomskärning. Torben Bay Jørgensen är dock inte nöjd med de breda skären: de skär för djupt och drar upp rå jord som torkar till "sten". Därför har en fyra meters Väderstad Carrier köpts som komplement för att skapa den "falska såbädden" direkt efter skörd. Han hade redan en tre meters Lemken Solitär rotor-såmaskin. Dragkraften är en Fendt 818 Vario och en Valtra TM190 och det hade nog räckt till ytterligare en meters arbetsbredd, men bredare maskiner är inte populära på vägarna i Storköpenhamn och dessutom är priset för ytterligare en meter ofördelaktigt.
Torben Bay Jørgensen letar efter den perfekta såmaskinen. Solitären saknar efter hans uppfattning skärtryck och därför kan det vara svårt att hålla ett konstant sådjup, liksom de stora mängderna organiskt material också kan vara en utmaning.
Skördarna ligger som grannarnas, inte över, inte under. Men han uppskattar att han använder 30% mindre tid på fältet och 35-40% mindre diesel. Det syns på täckningsbidraget och dessutom kör han nu i 14-17 km/timme, mot tidigare i genomsnitt fem-sex.
Behandlingsindexet har inte ökat från de ca två som gällde med plogen.
Gräsogräsen är ofta ett problem för många plöjningsfria odlare, men det löses här genom växtföljden: skifte mellan höst- och vårsådda grödor och mellan en och fleråriga grödor, samt genom en glyfosatbehandling direkt efter skörd och en sprutning med Kerb i höstrapsen före vintern. Ogrästrycket tycker han inte har ökat och inte heller förekomsten av problemarter. Gräsfrögrödorna har fortfarande sin plats i växtföljden, liksom gräsvall för produktion av gräs i xxxxx till Köpenhamns alla hästar. Halmen däremot hackas och brukas in i markytan. Varför skall man ge bort sin fosfor och kalium när halmen är så lågt betald säger Torben Bay Jørgensen och som en sidovinst blir jorden bara mer och mer lättarbetad. Den har blivit mer porös, enklare och mer bearbetningsvänlig, den slår inte längre samman efter starkt regn och i princip kan man köra på den året runt, men det skall man givetvis låta bli - det är ju inte längre små grå Fergusson vi kör med säger Torben Bay Jørgensen .
Torben Bay Jørgensen kan på sikt tänka sig att helt låta bli jordbearbetning, bara så direkt i stubben. Det är inte minst de kommande kraven på CO2 reduktion och stigande dieselpriser som får honom att tänka så.

Så här gör Torben Bay Jørgensen:
Halmen skall hackas och spridas i hela skärbordsbredden
Omedelbart efter skörd skapas en falsk såbädd med tallriksharven till 5 cm:s djup och 16-17 km i timmen.
Före höstsäden harvar han med Thoriten till 10-12 cm:s djup i omkring 14 km i timmen.
Före vårsäden höstharvas med Thoriten till 12-15 cm:s djup i 14 km i timmen
Vårgrödorna harvas till högst 6 cm:s djup med tallriksharven. Vårkorn skall fällas ner och höstsäd bökas ner säger Torben Bay Jørgensen. Det gäller att ha is i magen och inte köra ut för tidigt. Jag kör oftast inte ut förrän grannarna vältar säger han.
Hoppa inte över glyfosat direkt efter skörd eller Kerb i höstrapsen. Det kan ge problem med gräsogräs.
Däckstrycket skall ner till 0,8 - 1 bar. Med redskap som hänger på lyften är det inte lämpligt att gå ner mer.
Kör aldrig på våta fält!

Kommentarer:
Fri översättning av osignerad artikel i Traktortech nr 6 2008 av Christer Nilsson.
Butisan är inte registrerat i Danmark.

Intressentgruppen hade sitt andra möte i Nässjö den 24 oktober 2008. Viktiga frågor måste lösas för att vi skall kunna gå vidare med uppbyggnaden av gruppen. Vi diskuterade gruppens namn utan att tycka att något av förslagen var riktigt bra, men slutligen var en majoritet för "Intressentgruppen för reducerad jordbearbetning". En logo antogs också.
Nu skall i första hand en hemsida sättas upp och sedan skall ett informationsmöte arrangeras i Mälardalen.
Styrgruppen skall studera den danska föreningens aktiviteter på plats under vårvintern och då framförallt deras informationsskrifter och medlemskapet i den europeiska föreningen. Vi diskuterade också olika förslag till nya försöksprojekt, efter det att Johan Arvidsson redovisat vad man gör nu och gjort de senaste åren . Följande förslag kom fram:

Kan vi använda mellangrödor i Mellansverige. Vilka arter är möjliga och vilken betydelse har en ökad marktäckning. Om inte en strukturförbättring kan åstadkommas genom en mellangröda vilken betydelse har då den marktäckning som skapas för att t ex skydda markytan vid kraftig nederbörd eller tryckskador.
Utarbetande av en manual för att lantbrukare skall kunna göra enkla försök själva och att dessa skall kunna utnyttjas i sammanställningar med andra gårdar med samma frågeställningar.
Vi tycks gå mot ett klimat som är torrare på sommaren och mer regnrikt (men mildare) på vintrarna. Hur kan vi hushålla med vatten under försommar och sommar och samtidigt få en snabbare upptorkning vid hög nederbörd
Betydelsen av bearbetningssula i olika system. Är det viktigt att variera bearbetningsdjupet även i ett system med mycket starkt reducerad bearbetning.

/Christer Nilsson nov 08

Försöksverksamhet jordbearbetning (PowerPoint fil)