Lars Törner  Odling i Balans  Ormastorp  260 30 Vallåkra     tel / fax: 042-32 10 05  info@odlingibalans.com  www.odlingibalans.com     januari 2001

Förord

Odling i Balans har genom ett anslag från Jordbruksverket beretts möjlighet att redovisa ett antal miljönyckeltal inom området växtodling. Det är viktigt påtala att utnyttjad kunskap och erfarenhet byggts upp i nära kontakt med företrädare för ett flertal organisationer och företag verksamma inom området. För ämnet värdefull erfarenhet har tillförts från bl.a. Lantmännen, rådgivare inom Hushållningssällskapet och LRF Konsult. En annan viktig resurs utgör forskare vid SLU samt företrädare för myndigheten Jordbruksverket. 

I rapporten används ordet miljönyckeltal som karaktär på mätetal / värden som kan visa på genomförda förbättringar - enskilda år försämringar - när det gäller att presentera ett jordbruk med tydlig miljö- och kvalitetsprofil. Samtidigt är det nödvändigt att se till helheten där insatta åtgärder skall balanseras mot krav på lönsamhet och konkurrens.

Odling i Balans har under en följd av år gjort en mycket noggrann dokumentation på de 16 gårdar, pilotgårdar, som utgör en viktig bas för verksamheten, se aktuell internet adress. Det är en stor tillgång att all redovisning gjorts enhetligt. Det ger förutsättningar för intressant jämförelse mellan gårdar med olika inriktning, för olika geografiska områden och för olika grödor. Materialet är mycket omfattande, totalt ca. 2000 fält / grödor för vilka det finns en noggrann redovisning. 

Presenterade miljönyckeltal tillsammans med kommentarer skall användas som referensram när det gäller att värdera erhållna miljönyckeltal i samband med en allt mer omfattande rådgivning, f.n. speciellt växtnäringsbalanser inom projektet ”Greppa Näringen”. 

Undertecknad tar gärna emot synpunkter och kommentarer på text samt redovisade figu-rer och tabeller. Det är viktigt påtala att redovisade resultat och referensvärden skall betraktas som vägledande. Angivna referenstal skall vara konkreta men samtidigt är det nödvändigt att beakta den variation som alltid förelägger inom växtodlingsområdet.

Avslutningsvis vill jag framföra ett stort tack till pilotgårdarna för all hjälp i samband med framtagande av grunddata och tolkning av erhållna värden samt till Nick Drummond för ett mycket värdefullt arbete i samband med uppbyggnad av redovisningsmallen samt bearbetning av en stor mängd gårdsdata.


Vallåkra i januari 2001 

Odling i Balans

Lars Törner, agronom 


Innehållsförteckning

Förord 2
1        Innehållsförteckning ....................................................................................3
1.1     Förteckning figurer och tabeller ...................................................................4
2        Sammanfattning ..........................................................................................5
3        Summary ....................................................................................................6
4        Miljönyckeltal .............................................................................................7
4.1     Redovisade ämnesområden .........................................................................7
4.2     Områden som inte behandlas i rapporten .....................................................8
5        Metodik .....................................................................................................8
5.1     Växtnäringsinnehåll i skörd och insatsmedel .................................................9
5.2     Kemiska bekämpningsmedel, rekommenderad dos ....................................10
6        Växtnäring ................................................................................................10
6.1     Växtnäringsutnyttjande på gårdsnivå ..........................................................11
6.1.1  Kväve på gårdsnivå ..................................................................................12
6.1.2  Fosfor på gårdsnivå ..................................................................................14
6.2     Outnyttjad växtnäring inom området växtodling ..........................................15
6.3     Stallbalanser, för redovisning av ammoniakförluster ...................................16
6.4     Växtnäringsutnyttjande för olika grödor .....................................................17
6.5     Nitratutlakning ..........................................................................................20
7        Kemiska bekämpningsmedel .....................................................................22
7.1     Antal hektar doser ....................................................................................22
7.1.1  Dosyteindex - antal hektar doser för gården ..............................................23
7.1.2  Dosyteindex - antal hektar doser för olika grödor ......................................27
7.2     Mängd aktiv substans ...............................................................................29
8        Energieffektivitet i växtodlingen .................................................................31
8.1     Underlag för beräkning av energiskörd och energiinsats .............................32
8.1.1  Skörd ......................................................................................................33
8.1.2  Energibelastning vid tillförsel av växtnäring som mineralgödsel ....................33
8.1.3  Drivmedel och maskiner ...........................................................................34
8.1.4  Torkning ..................................................................................................34
8.1.5  Övriga insatser .........................................................................................34
8.2     Energibalans för växtodling på gården .......................................................35
8.3     Energibalans för olika grödor ....................................................................37
9        Risk för skadlig packning i alven ...............................................................38
10      Kadmiumbalans, några gårds exempel ......................................................40
11      Resultat ...................................................................................................42
11.1   Växtnäring ...............................................................................................43
11.2   Kemiska bekämpningsmedel ....................................................................44
11.3   Energibalans ............................................................................................44
12      Diskussion ...............................................................................................45
13      Slutsatser .................................................................................................47
14      Litteraturförteckning .................................................................................48
15      Bilagor .....................................................................................................49


Förteckning figurer och tabeller

Figur 1    Växtnäringsflöde för hela gården resp. för produktionsgren ....................11
Figur 2    N utnyttjande % för gården olika år ......................................................12
Figur 3    N utnyttjande % på gårdar med olika inriktning .....................................13
Figur 4    P utnyttjande % för gården olika år .......................................................14
Figur 5    Outnyttjat N kg / ha för växtodlingen olika år ........................................15
Figur 6    Outnyttjat N kg / ha på gårdar med olika inriktning ................................16
Figur 7    N utnyttjande % olika grödor olika år ...................................................18
Figur 8    Outnyttjat N kg / ha olika grödor olika år ..............................................19
Figur 9    N utlakning kg / ha för olika gårdar .......................................................20
Figur 10  N utlakning kg / ha för olika grödor (år 2000) .......................................21
Figur 11  Antal ha doser för olika gårdar (vägt medeltal för odlade grödor) 
               olika år ................................................................................................23
Figur 12  Antal hektardoser fördelad på ogräs-, svamp-, insekt-, och 
                behandling stubb (medeltal OiB:s pilotgårdar 2000) ..............................25
Figur 13  Antal hektardoser på gårdar med olika inriktning ...................................26
Figur 14  Antal hektardoser på gårdar med olika inriktning olika år .......................26
Figur 15  Antal hektardoser ogräs-, svamp-, insekt-, och behandling stubb för 
               olika grödor (medeltal OiB:s pilotgårdar 2000) ......................................27
Figur 16  Antal hektardoser ogräs-, svamp-, insekt-, och behandling stubb för 
               höstraps (medeltal OiB:s pilotgårdar 2000 .............................................28
Figur 17  Antal hektardoser ogräs-, svamp-, insekt-, och behandling stubb för
               matpotatis (medeltal OiB:s pilotgårdar 2000) .........................................28
Figur 18  Antal hektardoser ogräs-, svamp-, insekt-, och behandling stubb för 
               höstvete (medeltal OiB:s pilotgårdar 2000)  ...........................................29
Figur 19  Aktiv substans g / ha medeltal för gården ...............................................30
Figur 20  Aktiv substans g / ha skillnader olika år ..................................................30
Figur 21  Kretslopp och hushållning med energi ....................................................32
Figur 22  Energikvot för växtodlingen olika år .......................................................35
Figur 23  Energikvot för växtodling med olika inriktning .........................................36
Figur 24  Energikvot för olika grödor ....................................................................37
Figur 25  Belastning - ton km - vid olika transort i samband med skörd av potatis ..38
Figur 26  Belastning - ton km / ha – spridning stallgödsel Broby gård 1998 ............39
Figur 27  Balanstal för kadmium på tre gårdar i Skåne ...........................................41
Figur 28  Grödfördelning % medeltal för samtliga pilotgårdar .................................42


Tabell 1   Miljönyckeltal som redovisas i rapporten. ................................................7

Sammanfattning

Odling i Balans har under flera år gjort en omfattande beräkning och redovisning av ”miljönyckeltal” för de pilotgårdar som utgör bas för verksamheten. I början var antalet gårdar mindre vilket gör att en begränsad del av redovisningen inte omfattar samtliga gårdar. I rapporten används ordet miljönyckeltal som begrepp för att redovisa beräknade tal / mätvärden. Rapporten bygger på de områden där OiB under en följd av år bearbetat och redovisat miljönyckeltal. Växtnäringsutnyttjandet har beräknats på pilotgårdarna sedan 1994. Två år senare påbörjades en redovisning av energibalansen i växtodlingen. Ungefär samtidigt utvecklades en modell för beräkning av intensitet vid användning av kemiska bekämpningsmedel. Under de senaste två åren redovisas dessutom antalet tonkilometer för att värdera risken för skadlig markpackning. 

Vid allt arbete med miljönyckeltal är det viktigt att ange inom vilket ”gränssnitt” olika nyckeltal redovisar aktuell situation. I detta sammanhang redovisas förhållandet fram till en punkt när växtprodukterna lämnar gården, alternativt förädlas vidare i djurhållningen. Det kan gälla hela gården, produktionsområdet växtodling eller ett enskilt skifte. I rapporten anges alltid vilket område som avses. Detta är mycket viktigt för att en ev. jämförelse mellan gårdar skall bli korrekt. Miljönyckeltalen skall främst användas för att visa på utvecklingen för en enskild gård under ett antal år. 

Stora delar av rapporten belyser förhållandet i anslutning till olika produktioner. En annan intressant del utgör gårdens belägenhet som kan kopplas till aktuella odlingsbetingelser. Det senare blir väl belyst då det under den aktuella perioden finns enskilda år med mycket extrema väderförhållanden. Växtodlingen i förhållande till andra områden är starkt påverkad av yttre förhållanden. Det är viktigt att hålla isär vad som är effekt av insatta åtgärder och vad som är variation mellan år beroende på yttre förhållanden.

Miljönyckeltalen skall belysa förhållandet inom ett enskilt område men samtidigt är det nödvändigt att göra en samlad värdering av förhållandet på gården. Nyckeltalen skall belysa såväl effektivitet, uthållighet som direkt miljöpåverkan. 

Det är ett mycket värdefullt basmaterial som har kunnat bearbetas. Det finns anledning att utnyttja erhållna resultat för att ange referenstal / normtal vid värdering av olika förhållanden inom växtodlingsområdet. De 16 pilotgårdarna företräder olika odlingsbetingelser och det föreligger stora möjligheter för jämförelser. I rapporten anges referenstal för främst växtnäringsutnyttjande, intensitet för kemiska bekämpningsmedel samt energieffektivitet i växtodlingen. 

Pågående fosknings- och försöksverksamhet ger möjlighet att efter hand förbättra aktuella miljönyckeltal. Det framgår klart att skördens storlek har stor inverkan. Detta medför att årsmånen kan ”maskera” effekten av insatta, förbättrande, åtgärder. I arbetet med rapporten framkommer dock tydligt hur det ofta går att koppla samman utfall med insatta åtgärder. Miljönyckeltalen - som skall jämföras med referenstalen (sid.43-45) - utgör ett viktigt underlag för värdering och beslut i det fortsatta arbetet på den egna gården.




Miljönyckeltal

I rapporten används ordet miljönyckeltal som begrepp för att redovisa beräknade tal - mätvärden. Synonymt används ordet nyckeltal. En definition (enl. Mossberg T.) anges i examensarbetet ”Miljönyckeltal – indikatorer på en hållbar utveckling”, SLU, institutionen för ekonomi, examensarbete 161. Följande skall beaktas för ett nyckeltal: 

1 det skall vara ett tal
2 användaren skall anse att talet ger ”komprimerad information”

Det är användaren som avgör om ett tal är att betrakta som nyckeltal. Miljönyckeltalen måste vara tydliga och skall vara lätta att ”kommunicera” gentemot enskilda lantbrukare.
Genom att redovisa förhållandet under ett antal år blir det möjlighet att visa på resultatet av insatta åtgärder. Miljönyckeltalen redogör för vilka faktiska förändringar som åstadkommits på gården. Det är också möjligt att använda nyckeltalen som underlag när det gäller att värdera och planera för ytterligare förbättringar inom växtodlingsområdet.
Insatta åtgärder i syfte att bedriva en miljö- och resursanpassad produktion kan vara svåra att märka ett enskilt år. Det är den långsiktiga förändringen / förbättringen som skall redovisas med hjälp av aktuella miljönyckeltal.

Redovisade ämnesområden

Rapporten bygger på de områden där OIB under en följd av år bearbetat och redovisat miljönyckeltal. Växtnäringsutnyttjandet har beräknats på pilotgårdarna sedan 1994. Två år senare påbörjades en redovisning av energibalansen i växtodlingen. Ungefär samtidigt utvecklades en modell för beräkning av intensitet vid användning av kemiska bekämpningsmedel. Under de senaste två åren redovisas dessutom antalet tonkilometer för att värdera risken för skadlig markpackning. För de senaste två åren redovisas utlakat nitratkväve. I begränsad omfattning har det gjorts balansberäkningar för tungmetallen kadmium. I tabellen nedan framgår vilka miljönyckeltal som redovisas under enskilda år.
Miljönyckeltal som redovisas i rapporten.

Kväve på gårdsnivå

Rapporten bygger på ett begränsat antal gårdar och år. Samtidigt kan gårdarna bedömas som representativa när det gäller olika produktionsinriktning och det är mycket värdefullt att ha tillgång till basdata för en lång följd av år. Djurhållning förekommer på 12 av de 16 gårdarna. Det odlas ett stort antal grödor och det föreligger goda möjligheter att värdera växtnäringsutnyttjandet under olika förhållanden. Figur 2 redovisar N utnyttjandet för samtliga gårdar under den period som Odling i Balans arbetat med respektive gård. Gården Hidinge i Närke anslöts som pilotgård 1998. I denna liksom i övriga figurer med samtliga gårdar är gården till vänster belägen längst norrut, i Dalarna, och gården längst till höger vid sydkusten i Skåne.

Figur 1     N utnyttjande % för gården olika år

Gård 1 Hovgården, är liksom gård 9 Fårdala en utpräglad vall mjölkgård där N utnytt-jandet i regel är lågt. På denna typ av gård tillförs betydande mängder N som protein i inköpt kraftfoder. Endast en mindre del bortförs via producerade animalier. En stor del uppträder i gårdens stallgödsel som kan vara svår att utnyttja effektivt på en gård med liten andel ”öppen växtodling”. För Fårdala förbättras utnyttjandet fr.o.m. 1998. Genom tillköp av mark ökade arealen öppen växtodling. Detta ger möjlighet för bättre utnyttjande av växtnäring i gårdens stallgödsel. Mängden mineralgödsel kan minska och med delvis ökad andel avsalugrödor erhålls ett bättre växtnäringsutnyttjande.

Gårdarna 2-5 och gård 7 är belägna i Mälardalen och i Öster- / Västergötland. Växtodlingen domineras av spannmål. N utnyttjandet är generellt bra, upp mot 65-70 procent, något lägre för Broby (gård 5) och Badene (gård 8) vilket kan förklaras med att dessa gårdar använder en del stallgödsel vilket försvårar en anpassad växtnäringstillförsel. På flera av gårdarna i Mälardalen (gård 2-3) märks en nedgång i N utnyttjande för år 1998. Detta kan förklaras med det svaga växtodlingsåret där dessutom mycket regn under skördeperioden bidrog till svag skörd och i vissa fall oskördad areal vilket gjorde att vissa arealer blev oskördade. 

Till höger i fig. redovisas gårdarna i Halland och Skåne (gård 10-16). Sjöstorp, Norups gård och Södergård har något bättre N utnyttjande än övriga gårdar. På Sjöstorp dominerar spannmålsodlingen och där förekommer ingen stallgödsel. På Norups gård finns en stor areal stärkelsepotatis som visar på bra utnyttjande. En mindre del av arealen drivs enligt KRAV. På denna areal som ingår i underlaget har det tillförts en begränsad mängd N (som stallgödsel) samtidigt som mycket N förts bort med höga skördar. På Stenastorp (gård 10) används mycket stallgödsel och dessutom ingår en stor areal utsädespotatis i växtodlingen. Nedgången under år 2000 kan förklaras med att en hagelstorm allvarligt skadade och helt spolierade några grödor. Med reducerad eller helt utebliven skörd finns ingen bortförsel som svarar mot utförd gödsling vilket resulterar i sänkt N utnyttjande. Kväve i exempelvis oskördad spannmål kan efter omsättning utnyttjas av en följande gröda men risken för förluster skall samtidigt beaktas.

Figur 2     N utnyttjande % olika grödor olika år

Spannmålsgrödorna, till vänster i figuren, har ett N utnyttjande på 60-80 procent. För brödvete ett något lägre värde vilket kan förklaras med behovet av kvalitetsgödsling, en viktig och nödvändig åtgärd. Det går inte att bortse från marknadens värderingar. I sammanhanget är det intressant att peka på det inför år 2001 sänkta kravet på lägsta proteinhalt. 
Råg visar i regel på ett bra utnyttjande. Bra sortmaterial och odling på bättre jordar ger hög skörd samtidigt som N insatsen är begränsad. 
Maltkorn är en gröda med högt utnyttjande. Detta kan förklaras med en återhållsam gödsling för att erhålla lämplig kvalitet. Odlingen är samtidigt lokaliserad till mycket bra odlingsområden som ger förutsättning för hög skörd och därmed stor bortförsel.
Höst- och våroljeväxter har ett något lägre N utnyttjande. Grödan kräver förhållandevis mycket N medan bortförseln är rel. liten till följd av den många gånger låga skörden. Det finns anledning värdera utnyttjandet ur ett vidare perspektiv. Vid avslutad tillväxt har det tagits upp en stor mängd N i biomassan. Detta skall kopplas till möjligheten för utnyttjande i en efterföljande gröda i växtföljden. 
Redovisningen omfattar endast vad som bortförts från fältet och då framstår rapsgrödan som mindre effektiv. I det fall halmen från oljeväxter eller spannmål bortförs som biobränsle eller foder ökar bortförseln vilket klart förbättrar N utnyttjandet. Detta kan förklara den stora skillnaden mellan vissa år. Rapsgrödan har dessutom generellt stor variation i skörd mellan olika år vilket resulterar i olika N utnyttjande. Lingrödan kan ge bra skörd med en mycket begränsad N gödsling och därmed högt N utnyttjande.
Gräsfröodlingen kräver liksom i rapsen viss N insats men med låg skörd och därmed liten bortförsel blir N utnyttjandet lågt. Bortförsel av gräsfröhalmen som foder ökar utnyttjandet väsentligt.

Dosyteindex - antal hektar doser för gården

Användningen av kemiska bekämpningsmedel är kopplad till inriktning på växtodlingen. Vallgrödan behandlas generellt med lite kemiska bekämpningsmedel, ofta är den obehandlad. Detta gör att gårdar med utpräglad vallodling erhåller låga tal. Vall mjölkproduktion i kombination med stor areal öppen växtodling resulterar i ökat antal hektardoser. 

Spannmålsodlingen är mycket omfattande. Odlingens belägenhet, sortval och årsmån kommer att påverka antalet hektardoser . I regel görs en ogrässprutning och ofta är det dessutom motiverat med en svamp- och / eller insektsbehandling. Antalet hektardoser ligger i regel över 1 och är relativt sällan högre än 2,5. För ett principfall med en ogrässprutning (“full dos”) en gång och en svampbekämpning (80 % av rekommenderad dos) kommer hektardostalet för grödan att vara 1,0 / 1,0 + 0,8 / 1,0 = 1,8.

I fig. 11 redovisas förhållandet på pilotgårdarna under en följd av år. Det skall påpekas att förändring mellan år kan bero på ändrad grödfördelning.

För varje skifte beräknas antalet hektardoser för utförda behandlingar. Ett exempel redovisas i bilaga 6. Insatsen för fältet / gården belastar enligt aktuell areal. Det totala antalet hektardoser divideras med arealen för växtodlingen. Det för respektive gård aktuella hektardostalet redovisas i fig. 11. Gårdarna i Skåne återfinns till höger i fig. 

Figur 3     Antal ha doser för olika gårdar (vägt medeltal för odlade grödor) olika år

Längst till vänster finns en vall mjölkgård. En stor del av arealen utgörs av vall med obetydlig eller ingen insats av kemiska bekämpningsmedel. Gården får ett mycket lågt ha dosyteindex. Gård 2-4 är gårdar i Mälardalen där spannmål, oljeväxter och delvis fröodling dominerar. Insatsen i spannmål är förhållandevis låg, vilket gör att genomsnittet för gården blir relativt lågt. Gårdens belägenhet påverkar dosyteindex vid likartad grödfördelning. 

Gård nr 6 (från vänster) är belägen på Gotland. I regel torrt väder med sol under växtsäsongen leder till minskad insats med svampmedel. En förklaring till lägre hektardostal är att gården tillämpar bandsprutning mot ogräs i sockerbetor. Belastningen begränsas till halva arealen. Med sprutning 12 cm på respektive sida av raden behandlas 24 cm, vilket är hälften av radavståndet.

Gård nr 9 är också en vall mjölkgård. Under senare år märks en uppgång. Det kan förklaras med tillköp av mark och utrymme för ökad areal öppen växtodling med främst spannmål. Dessa “nya” grödor ger ökad insats i förhållande till tidigare utpräglad vallodling med mycket låg insats av kemiska bekämpningsmedel.

Uppdaterad: maj 23, 2001 .