Biologisk mångfald
Sånglärka, foto Christian Ljunggren. Humla besöker honungsfacelia En blommande kantzon.
Biologisk mångfald är ett relativt nytt begrepp. Ibland är det dessvärre inte helt klart vad man syftar på. Biologisk mångfald kan avse en mångfald av gener inom en art, en mångfald av ekosystem inom ett land eller en mångfald av arter inom ett område. Ofta är det blandningen av jordbruk, skogsbruk, åkerholmar, vatten som skapar förutsättningar för en hög mångfald. På Fårdala gård är betydelsen av betesmarker och ett öppet åkerlandskap ett välkommet inslag i en bygd med relativt mycket skog.
I projektet SamZoner är att gynna och främja biologisk mångfald ett av flera mål med de multifunktionella skyddszonerna.
Rågång mellan fält och gård
Här gäller det att vara tydlig och dra upp rågången mellan biologisk mångfald på gården och på fältet. Odling i Balans har en mycket positiv inställning till att gynna biologisk mångfald på gårdsnivå, men inte nödvändigtvis i fält och grödor. Det betyder inte att det inte ska få finnas ett enda ogräs kvar på marken – det är inte ekonomiskt optimalt. Men grundhållningen i Odling i Balans är att grödor ska skötas med de insatsmedel som finns. Syftet med odling är att producera mat eller energi. I fält ska grödorna gynnas för att få bästa möjliga chanser att växa och utvecklas. Det gör man genom att bekämpa ogräs kemiskt eller mekaniskt. I synnerhet gäller det i konkurrenssvaga grödor som sockerbetor och potatis. Ett gott utnyttjande av resursen mark ger utrymme för att avsätta mark för riktade insatser för att skydda och bevara den biologiska mångfalden.
Bottorps gård, Fotograf Lars Törner
Naturbetesmarker
En av de kanske rikaste biologiska mångfalderna i Sverige är naturbetesmarkerna. Det är unika betesmarker som är artrika miljöer som ger livsutrymme för många hotade växter, insekter och fåglar. Den ursprungliga naturbetesmarken är varken plöjd, eller gödslad, dränerad. Den är skapad av samspelet mellan betesdjur och naturen. På Södergård betar nötkreatur på de vackra ängarna ned mot havet. På Bottorp ansvarar en flock nötkreatur för att bibehålla en fantastisk ekhage öppen och mångfaldsrik.
Se filmen "att anlägga en blommande kantzon"
Blommande kanzoner
Förutom att man gynnat fågellivet genom fågellåkrar och lärkrutor har man på Hidinge gård också anlagt blommande kantzoner. Se gärna filmen från Hidinge gård hur man kan anlägga blommande kantzoner för att gynna pollinatörer, fåglar och småvilt.
Se filmen med exempel från Hidinge Gård hur man kan anlägga blommande kantzoner. www.youtube.com/watch?v=DUOctyGP1vk
Hidinge gård har varit med i projektet Mångfald på slätten. Se bildspelet på jordbruksverkets hemsida med flera exempel på åtgärder. http://www.jordbruksverket.se/download/18.53cccb5d14fd3cf1a91e2ffc/1442476243709/Hidinge+sept+2015.pdf
Sånglärks-ruta
Sånglärkor-rutor
Lärkrutor är ett effektivt sätt för svenska lantbrukare att gynna den biologiska mångfalden och bidra till ett mer hållbart jordbruk. I Sverige har tre av fyra sånglärkor försvunnit under de senaste 35 åren. Ett effektivt sätt att förändra situationen har visat sig vara att anlägga lärkrutor. Det är små osådda fläckar i åkern där sånglärkorna kan landa, starta och söka föda. På flera av gårdarna exempelvis Hidinge, Norregården, Hacksta har man anlagt lärkrutor för att öka möjligheterna för sånglärkan att etablera sig.
Att det är lyckosamt har man kunnat visa på flera gårdar i England. Här har man lyckats tredubbla antalet sånglärkor med hjälp av åtgärden.
Sånglärka, Fotograf Ola Jennersten
I projektet Lantbrukare för lärkor, ett samarbete mellan WWF, BirdLife Sverige, SLU och Lantmännen visade man att lärkrutorna fungerade även i Sverige.
Lärkrutor har en påtaglig positiv effekt på sånglärkans revirtäthet i höstvetefält. Resultaten baserar sig på tre års forskning och visar att antalet sånglärkor i fält med anlagda lärkrutor ökar med upp till 60 procent. På fält med lärkrutor är det fler lärkor som häckar, troligen överlever fler ungar och det verkar som att lärkor från närliggande områden söker sig till fält med lärkrutor.
Odling I Balans deltar och stödjer SOF:s projekt Rädda Sånglärkan. Ett projekt där konsumenter har kunnat köpa och stödja etablering av lärkrutor.
Dammen på Södergård är bra till bevattning och gynnar biodiversiteten.
Skyddszoner och planteringar
Lyfter man däremot blicken från grödan på fältet finns mycket att göra för att gynna biologisk mångfald på gården. Många av pilotgårdarna finns i landskap där den biologiska mångfalden redan är riklig. Det gäller gårdarna i Mälardalen där det kryllar av insprängda åkerholmar som ger variation och artrikedom mitt i produktiva åkrar. På pilotgårdarna i utpräglad slättbygd är läget annorlunda. På både Södergård och Södervidinge gård finns skyddszoner och planteringar som ökar den biologiska mångfalden i odlingslandskapet. En damm som används till bevattning är också värdefull ur biodiversitetssynpunkt.
I innovationsprojektet SamZoner är främja och gynna biologisk mångfald ett av flera mål i de multifunktionella skyddszonerna.
