Vattenhushållning
Vatten är en nyckelresurs i lantbruket och blir inte mindre viktigt med de spår som klimatförändringar sätter i förutsättningarna för jordbruksproduktion. Högre nederbördsmängder över året ställer högre krav på dränering när vatten blir ett överskottsproblem. Men större variationer och fler extremer i vädret kommer samtidigt att göra vatten till en bristvara under själva växtodlingssäsongen.
På Södergård samlar fyra grävda dammar upp vatten under vinter och vår inför växtodlingssäsongen
Dammar återför NP
Ett sätt att hantera över- och underskott av vatten är dammar. Sådana buffrar vatten och tillåter en jämn tillgång över hela växtodlingssäsongen genom bevattning. Fina exempel på detta finns på pilotgårdarna Bottorp söder om Kalmar och Södervidinge gård i Skåne, samt på Stenastorp . På Södergård samlar fyra grävda dammar upp vatten under vinter och vår inför växtodlingssäsongen. Den ekonomiskt värdefulla köksväxtodlingen på Södergård hade varit mycket riskfylld utan dessa dammar som säkerställer en stabil kapacitet av vatten under odlingssäsongen. Dessutom återförs växtnäring som N och P till jorden eftersom dräneringsvatten leds in i dammarna och i stället för att belasta vattenmiljön. En tredje fördel med dessa bevattningsdammar är att vattenspeglarna ökar den biologiska mångfalden.
Demonstrationsförsök på Bottorp, Ingrid Wesström, klicka här (pdf-fil)
Viktigt med vattendom
En annan utpräglad bevattningsgård tillika pilotgård är Södergård på Österlen. Där har man också löst behovet av tillskottsvatten, men inte genom att bygga dammar. I stället bevattnar man med grundvatten från ett parallellflöde till Alnarpsströmmen som rinner ett 20-tal meter under jorden. Det vattnet hade annars forsat ut i Östersjön ett par km bort från Södergårds fält och är alltså att betrakta som en förnybar resurs. Viktigt i sammanhanget är att ha juridiken med sig. Det har Södergård genom vattendom på hela uttaget till den sista kubikmetern som förser lök, potatis, morötter och ängsgröe med vatten.