Odling i Balans i Media


Helena Elmquist tackar alla gårdar och samarbets-partner för nio otroligt värdefulla och roliga år inom Odling i Balans! Vi har tillsammans flyttat positioner inom lantbrukssverige både vad det gäller miljön och produktionen. Artikel i Lantbrukets affärer nr 3 2021.

Webinarium SamZonerna 28 januari 2021 kan ses via Youtube. Filmen är 3 timmar och 11 minuter lång. Mats Andersson Svenskt Växtskydd berättar om bakgrunden till SamZonsprojektet. Från teori till praktik eller från stuprörstänk till helhet. Helena Elmquist, OiB verksamhetsledare beskriver projektupplägget med att skydda och gynna. Mattias Hammarstedt, HIR Skåne berättar om multifunktionalitet, matris och Sandwichzoner, Petter Haldén Hushållningssällskapet berättar om valet av fröblandningar för önskade effekt och etablering och skötsel. Håkan Wahlstedt  ordfö-rande i OiB berättar om fåglar, fältvilt, skalbaggsås och hur han har etablerat i befintlig grässvål.
Helena Aronsson, samverkanslektor SLU, berättar om hur man kan förhindra ytavrinning av växtnäring
mha SamZoner. Ola Jennersten, WWF berättar om blommors betydelse för pollinering. Martin
Andersson från Södergård, berättar om Blommande Brunnar och den praktiska nyttan han ser av
SamZoner. Annika Nilsson Lantmännen hur man jobbar med framtagning av nya fröblandningar.
Helena Elmquist berättade om forskning, rådgivning och nytt regelverk som blev ett resultat av
SamZonerna.Claes Johansson hållbarhetschef Lantmännen berättade om SamZoner i framtidens
jordbruk.

Både du och miljön kan tjäna på skyddszoner. Från Säkert Växtskydd broschyr 2021.
Genom att anlägga skyddszoner mot diken och vattendrag kan du vinna många fördelar: minskat behov av ogräsbekämpning, minskat läckage av näringsämnen och växtskyddsmedel, ökad biologisk mångfald och fler pollinerande insekter. För jobbet kan du få ersättning med 3000 kronor per hektar. Väljer du fröblandningar med inslag av blommande örter med exempelvis klöver eller käringtand kan det dessutom bli ett vackert inslag i din närmiljö. Samtidigt bidrar du till fler pollinerande insekter som kan öka dina skördar. Skyddszonen kan också bli en fredad zon för fåglar och nyttodjur som kan minska ditt behov av kemiska växtskyddsmedel.


Sex Odling i Balans lantbrukare berättar om hur de sår SamZoner. Håkan Wahlstedt från Hidinge gård, Pontus Olsson och Mats Engquist från Hacksta gård, Karin och Patrik Velander från Bränneberg och Claes Friberg från Badene gård. Se Youtube kortfilm om gårdarnas arbete med SamZoner. Längd 6.41

Håkan Wahlstedt från Hidinge gård  berättar hur han jobbar med SamZonerna. Se Youtube filmen. Längd 14.26. Håkan ger sju exempel, han sår in ängsblommor och buskar, han sår en skalbaggsås för naturliga fiender och fältvilt, solrosor bredvid hampa som mat till fåglar, klöver i en befintlig gräskant och visar på hur viktigt det är att putsa SamZonen för att få bäst effekt. 

Pontus Olsson och Mats Engquist från Hacksta gård berättar om hur de arbetar med SamZonerna. Se Youtube filmen. Längd 5.40 Det är kanon att odla de här zonerna, säger Mats. Vi ser mycket pollinatörer, fjärilar och har sannolikt gynnat flera arter, berättar Mats Engquist. De kan också ge fördelar att mindre produktiv mark såsom att utnyttja åkerholmar för att odla SamZoner. Där blir det ändå inte så hög skörd.  SamZonerna ger en trevlig övergång mellan fält till hagmark och skogsmark, fortsätter Pontus Olsson. 

Jonas Andersson från Wiggeby gård berättar om hur de sår SamZoner på Wiggeby gård. Se Youtube filmen. Längd 7.16
Jonas berättar att de har sått Sandwichzonen med rapiden. Vi har mycket diken och Jonas berättar att de har sått Sandwichzoner med rapiden. Det är mycket roligare att så in blommor än bara ha rent gräs. Det här häftigt att gå här när det blommar och surrar. De här humlorna hade inte varit här om vi inte sått in det här. Sen är det roligt att samhället uppskattar de vi gör också. 
 

Karin och Patrik Velander berättar om hur de sår SamZoner på Bränneberg, och Claes Friberg från Badene gård berättar om sina SamZoner. Se Youtube filmen. Båda gårdarna ligger på Vara slätten. Karin tycker att det är bra med en blomblandning som blommar hela säsongen.
Vi vill gynna pollinerare och solitär bin, de är våra bästa vänner, säger hon. Vi har våra skyddszoner mot vattendrag och SamZonerna bidrar till att minska monokulturen, berättar Karin. Claes berättar att de har varit med i Odling I balans många år och att de tycker SamZonsprojektet varit väldigt intressant.

Hela Skåne blommar är en vidareutveckling av SamZonsprojektet. Mattias Hammarstedt från HIR skåne visar och berättar om de blommande kantzonerna. 250 lantbrukare i Skåne sår blommande kantzoner år 2020, som ska ge mat till pollinatörer och andra insekter som sen kan bli mat åt fasankycklingar och annat vilt. Detta är möjligt genom sponsorer från lantbruks-branschen i Skåne. Totalt har man inom projektet Hela Skåne blommar sått 60 mil blommande fältkanterna, vilket motsvarar en sträcka mellan Malmö och Stockholm. Man har också sått 200 hektar blommande trädor i Skåne. Nu hoppas man på att denna idé ska sprida sig i hela Sverige. 

Landsbygdsnätverket berättar om flera av EIP-innovationprojektet. 2020-05-18
Mångfunktionella zoner kombinerar nytta för både lantbrukaren och miljön i projektet ”Mångfunktionella skyddszoner - en innovativ metod som kombinerar miljö- och produktionsmål”.
- Vi har haft praktiska försök på 17 gårdar i hela landet, där vi provat olika fröblandningar och olika funktioner hos skyddszoner, säger Helena Elmqvist, projektledare från Odling i Balans. Det känns som ett regimskifte kring hur man kan tänka kring biologisk mångfald, berättar Helena.

Lantbrukaren Fredrik ger humlorna mat och bo året om. Se inslag från SVT Skåne. 2020-03-27 Fredrik Ohlsson är lantbrukare utanför Lund och som frö- och spannmålsodlare är han beroende av pollinatörer och hjälper dem med mat och logi. På föräldragården är det snart dags att börja tänka på årets odlingssäsong. Och då ingår bin och humlor i planeringen. I utkanten av en åker har han tidigare sått in en kantzon av honungsört och solrosor. – Tanken är att få en blommande vegetation så det finns föda hela säsongen. När rapsfälten slutat blomma innan rödklövern blommar i juli ska det finnas blommor så humlebestånden kan hållas starka, säger han.
Men också fåglar och andra nyttoinsekter har glädje av annan växtlighet och skydd. 


Att odla SamZoner är ett smart sätt att kombinera flera positiva egenskaper för
produktion och att kunna göra stor nytta på en liten yta.
Vid rätt placering och uppbyggnad av SamZonen kan den skydda mot ytavrinning av fosfor samtidigt som man gynnar nyttoinsekter och fältfåglar. Yara Växtpressen 2020 nr 1.

Ny pood vi Landsbygsnäntet som beskriver hur man kan jobba med SamZoner och ekosystemtjänster. (2020-03-25) #104 Bondens unika roll - om ekosystemtjänster. Biologisk mångfald, pollinerande insekter, kolinlagring, kulturlandskap och turism. Hur hänger de ihop? Alla ryms tillsammans med mycket annat i den unika roll bönder har i det som kallas ekosystemtjänster. Men hur ser förutsättningarna ut och vad behöver göras mer? Så här förklaras begreppet; Ekosystemtjänster handlar om de produkter och tjänster som människor i samspel med naturens ekosystem ger oss och som bidrar till att vi mår bra. Medverkande: Pernilla Tidåker, universitetslektor, SLU, Håkan Wahlstedt , Lantbrukare, Ordförande i Odling i
balans och Ola Jennersten, docent i zooekologi, WWF
 

Från broschyren Framtidens jordbruk Från broschyren Framtidens jordbruk

Inom växtodlingen har olika åtgärder tagits fram för att gynna den biologiska mångfalden. Lantmännens odlingsprogram Klimat och Natur har nu inkluderat blommande zoner, SamZoner, som ett nytt krav. Sen tidigare finns det krav på att gynna sånglärkan genom att anägga lärkrutor. I samarbetsprojektet SamZon, där Lantmännen ingår, odlas växter på speciella ytor i odlingslandskapet som ger bland annat mat och skydd till fåglar och främjar insekter som till exempel humlor och bin.  Intresset har ökat för att odla skydds- och kantzoner med växter, som gynnar biologisk mångfald. Från Lantmännens hemsida 2020. I Lantmännens broschyr Framtidens jordbruk beskrivs också arbetet med SamZoner och lärkrutor på sidan 30-31. 


Länsstyrelsen Halland skriver i Lantbruksnytt nr 2, 2019 om Skyddszoner till stor nytta på många olika sätt. Skyddszoner är till stor nytta på många olika sätt, främst som ett filter för övergödande fosfor och växtskyddsmedel. Ytavrinningen minskar och vattendragen blir mindre grumliga då erosionen bromas. Dessutom kan zonerna bli stråk i landskapet för biologisk mångfald. Det finns olika typer - skyddszoner mot vattenerag och anpassade skyddszoner. 
Ett ständigt bevuxet område runt fältbrunnarna, kan ses som "ett plåster" som minskar risken att
uppslammad jord, växtnäring och bekämningsmedel ska följa med ut i dräneringen. 


Innovation - Från Jord till bord
Lantmännen berättar om SamZoner med exempel från Odling I Balans gården Egonsborg.


Se filmerna hur man kan anlägga Blommande Fältbrunnar som skyddar mot oönskade ämnen i vattnet och främjar insekter, fältvilt mm. Den första filmen handlar om etablering av de blommande SamZonerna kring fältbrunnar och den andra filmen visar på hur det blev. 
 

Hur jobbar vi med hållbarhet i Sverige. Helena Elmquist, Verksamhetsledare för Odling i Balans krönika i Lantmännens tidning Grodden nr 5-6 2019.. Vi har kommit långt i Sverige vad det gäller hållbarhet. Det finns inget motsatsförhållande mellan effektivitet och miljöhänsyn. En produktion med ett effektivt utnyttjande av alla insatsmedel ger både mindre förluster och bättre ekonomi. Samzoner är avsatta ytor  vid fältkant, i fält, vid vattendrag, eller runt fältbrunnar för att främja eller skydda miljön och omgivningen. Här finns en multifunktionalitet eftersom en bevuxen yta också skyddar mot ytavrinning av oönskade ämnen till vattendrag. Blommande zoner och lärkrutor är villkor i Lantmännens odlingskoncept Klimat och Natur. Åtgärderna blir konkreta bevis på att vi inom svenskt lantbruket bryr oss.

SFO;s rapsmästartävling med sådd hösten 2019 är förlagd på Egonsborg. Tävlingen sker i regi av Södra Sveriges Sveriges frö och oljeväxtodlare. Se filmen om starten. Det är ett 40-tal nationella och internationella lag som är med i tävlingen. Ett lag består av Ebbe och Erik från Egonsborg. Vädret på Egonsborg loggas och visas på denna hemsida http://www.egonsborg.se/ 



Blommande fältkanter lockar tillbaka humlor, artikel i Land Lantbruk 6 september 2019 av Gunilla Ander. En artikel som handlar om hur Urban Brunsberg tänker och arbetar med SamZoner och biologisk mångfald på Tisby gård. 

Anders Fällman redaktör på Lantmannen skriver i nr 9, 2019, Det gäller att synas! Flera kommuner har i så råt blomsterängar på gröna ytor i tätorten och människor njuter av färgprakten och läser om det i lokalpressen. Ängen mellan skog och åker var en gång i tiden en stor refug för den biologiska mångfalden. Nu minskar inte ängen längre men den kan kompletteras med moderna varianter av äng i växtodlingen. Blomsterremsor och skalbaggsåsar är två exempel och Odling i Balans börjar få ett större genomslag för sin fantastiska verktygslåda SamZoner. www.lantmannen.nu Tillstånd att publicera bilden av Lantmannen. 

Samzoner gynnar mångfalden. Det är en innovation där vi sår blommor och gräs i ett fält, i en fältkant eller runt en fältbrunn för att uppfylla många funktioner samtidigt. SamZonerna främjar och skyddar miljön, är positiva för produktionen och lantbrukaren och ger samhällsnytta. SamZoner gynnar biologisk mångfald på olika sätt, bland annat insekter för pollinering av grödor eller vilda växter. Åkerbönsskörden påverkas av tillgången på pollinerare. Brist på pollen och nektar är ett problem för många insekter. Kritiska perioder är tidig vår när hungriga humlor och solitära bin kommer ut från vinterdvala och sensommaren när blommorna vissnat. SamZonerna kan också främja nyttodjur som öker stabiliteten i en odling. Fokusfråga Lantmannen nr 10, 2019
www.lantmannen.nu  Tillstånd att publicera bilden av Lantmannen. 


SamZons projektet presenteras på seminarium på KSLA 12 mars 2019.
Utmaningen är att bibehålla kantzonens viktiga funktion att skydda vattenmiljön från oavsiktlig spridning av växtnäring och växtskyddsmedel samtidigt som ekosystem-tjänster och biodiversitet främjas. Mångfunktionalitet eftersträvas såsom exempelvis; skydd av vatten, främja biodiversitet, främja pollinering och naturliga ender till skadegörare, främja fältvilt, anlägga körväg eller beträda med flera.Innovationen är att med stöd i vetenskap och beprövad erfarenhet ta fram ett koncept för kantzoner som är praktiskt tilllämpbart och intressant för lantbrukare att genomföra. Det ska leda till nya affärer såsom odling och försäljning av utsäde samt ny odlingsrådgivning. SamZoner ska ge lantbrukaren säkrare skördar genom bättre pollinering, ett förbättrat skydd av vattenmiljön,samt en rikare biodiversitet på gården.Projektet finansieras via EIP-agri.

Skyddszoner för att minimera läckage från åkermark och gynna jordbrukets hållbarhet.
Ur SLU:s kunskapsbank. I projektet SamZon har man tagit ett helhetsgrepp kring begreppet fältkant och arbetar med ett koncept för att maximera funktioner som både skyddar miljön och främjar ekosystemtjänster av olika slag. Projektet drivs av Odling i Balans med SLU som en av många samverkanspartners. Information skriven av Helena Aronsson, SLU
Läs hela informationsbladet via länk på SLU hemsida. 12 mars 2019

Johan Thuresson & Martin Andersson, HKScan Johan Thuresson & Martin Andersson, HKScan

HK Scan miljöpris går till Södergård med följande motivering: 
”Johan Turesson och Martin Andersson är föregångare inom hållbart jordbruk och inkluderar samtliga väsentliga miljöområden i sitt arbete. Energieffektivisering sker genom värmeåter-vinning från gödsel och autostyrning av jordbruksmaskiner för att minska drivmedelsanvänd-ningen. Användningen av soja i grisarnas foder är låg då grisarna utfodras med drank från Absolut Vodka, och att gården återtar drank innebär också att kretsloppet sluts. Den bio-logiska mångfalden gynnas på ett enastående sätt, både genom bete på Natura 2000-område och genom odling av växter i SamZoner (multifunktionella skyddszoner) som gynnar fåglar och vilt, bin och andra insekter. För att optimera näringsutnyttjande används GPS-styrning vid gödningsspridning och gödselgivorna anpassas till behovet med hjälp av markkarta eller satellitmätning. Mullhalten i jordarna upprätthålls genom vallodling, skyddsgrödor, minimal jordbearbetning och spridning av stallgödsel.” Läs mer i Jordbruksaktuellt 2019-01-24 och på HK Scan hemsida. (Godkänt från HKScan att publicera bilden på OiB hemsida)
 

Här gav kvävehalten bra skörd av mellangrödan. Artikel av Tove Nilsson i Land Lantbruk nr 3 2019. Kväverester efter den torra sommaren och regn gjorde att Västraby gård kunde odla och få en bra skörd av westerwoldiskt rajgräs. Det räddade en del av foderbehovet till gården. Driftsledaren Eric Wallin beskriver hur de optimerar gödselgivan med hjälp av N-sensor och nollrutor i fält.

PRESS RELEASE EISA: Transitioning onwards for Sustainable Agriculture
EISA (Brussels): Founded in May 2001 by agricultural associations from six European
countries, the European Initiative for Sustainable Development in Agriculture has actively
promoted the holistic concept of ‘Integrated Farming’ as a guideline for sustainable
development of agriculture in the EU. Together with seven associate members from both
upstream and downstream sectors of agriculture, the initiative cemented a shared vision to
create a united voice for sustainable agriculture with a view to advocating means to enable a
practical implementation on the ground. 2019-01-02
 

The SamZon project aim is to use buffer strips to grow herbs and grass that provide food and shelter for insects which can increase the number of wild pollinat-ors and field birds in the agricultural landscape, pre-vent losses of phosphorus or pesticides to water bodies, promote natural enemies, benefit honey producers and increase the yield for crops that require pollination. They can be customised to attract field wildlife or be used as field roads for farmers which protect the field against soil compaction i.e. The demonstration on Södergård augusti 2018, is studies as a case study in the AgriDemo project.

 

Case study about demonstrations activities in the AgriDemoprojetc. This is from Bäcken Farm, June 2018. An interesting day organized by Västra Sveriges SFO, SpmO and HS for farmers to be updated about the status of the crops and other intresting things on the farm i. e. the biogasproduction. 
 

Land Lantbruk 2018 från 13 december. Martin Andersson berättar hur han minskar läckaget på sin gård. - Det är i dag ett krav att hålla ett avstånd på minst två meter som i praktiken kan vara svårt att hålla. Martin tror att en del av läckaget av växtskyddsmedel i lantbruket uppstår kring brunnarna av misstag. – Det är nog den lägsta frukten att plocka. Sprutar man över brunnen är det som en motorväg rakt ut i vattnet.

Reportage i Land Lantbruk 2018, 13 december från studiebesök på Södergård. Dialog ska förebygga hälsofarliga läckage. Lantbrukare riskerar att förlora en viktig resistensbrytare i ogräsbekämpningen om inte resthalterna i ytvattnet minskar. "Den enskilde lantbrukaren har ofta koll på var erosionen till vattendragen kan riskera att ske. Det är där stöten ska sättas in vad gäller skyddszoner", säger Rikard Andersson, ogräsexpert på Jordbruksverket.

Läs Land Lantbruk  nr 51 2018, från 14 december. En artikel om hur dialog ska förebygga hälsofarliga läckage. Ett ämne som diskuterades på Södergård vid ett Jordbruksverks-arrangemang som genomfördes på en av Odling I Balans gårdarna. Martin Andersson visar och berättar hur han arbetar för att minimiera risken vid bekämpningar genom att anlägga Samzoner 9 x 9 meter kring fältbrunnarna. På så sätt ser man brunnarna på långt håll.
 https://www.landlantbruk.se/lantbruk/dialog-ska-forebygga-hasofarliga-lackage/
 https://www.landlantbruk.se/lantbruk/sa-minskar-han-lackaget-pa-sin-gard/



Läs artikel från Jord och Skog 12 oktober 2018, som handlar om Samzonerna med exempel från Bottorps gård. Bottorps gård är medi SamZonsprojektet för andra året, ett projekt inom föreningen Odling I Balans. - Vi vill gynna pollinatörerna och odlar växter som kan locka hit bin och humlor, säger Helén Strandroth. (Artikeln publicerad med godkännande av Jord och skog)


Läs i Jord och skog 12 oktober 2018, om det nya kycklingstallet vid Kalmarsund.
Ett nytt Abetong-stall på 6000 kvm stod klart i våras. Det nya stallet har nya effektiva fläktar, frekvenstyrd belysning, mm. Det finns en flispanna på gården för uppvärmning med biobränsle.
(Artikeln publicerad på hemsidan med godkännande av Jord och Skog)

Om SamZonerna Om SamZonerna

Med en SamZon skyddas vatten och natur och samtidigt gynnas vilt och annan biologisk mångfald. Tanken är att skapa ett flexibelt system som kan anpassas till gårdens och platsens behov. Samzoner är en smart åtgärd som kan kombinera mycket och göra stor skillnad på en liten yta. Läs mer om SamZonerna i Växtpressen nummer två 2018.
 

SamZoner på Södergård SamZoner på Södergård

Surrande Samzoner. I det EU-finansierade samarbetsprojektet SamZon odlas remsor som ska både skydda miljön och främja djur- och insektslivet. projektet SamZon ingår totalt 20 olika artblandningar, på 20 gårdar och totalt 70 testplatser. Totalt har 28 funktioner identifierats. Vår ambition är att erbjuda lantbrukare platsanpassade blandningar där både eget intresse och miljön runt och på gården får avgöra vad som odlas. Läs mer i Lantbrukets affärer 2018 nr 10. (Artikeln tillåten att publiceras på OiB hemsida av Lantbrukets affärer)
 

Vi bryr oss därför odlar vi blommor.  är titeln på en artikel i Bitidningens septembernummer, där Helena Elmquist och Peter Malmström, Broby gård intervjuas om SamZons projektet. Valet av växter har inte skett av en slump utan ör utvalda i samråd med Hushållningssällsakpets som också ingår i projektet. Viktigt är att pollinatörererna har växter under hela året. Därför satsar man på fleråriga växter och växter som blommar under hela säsongen. nr 9, 2018 
(Artikeln tillåten att publicera på hemsidan, text och bilder ägs av Biodlarföreningen).
 

Världsvattenveckan besöker Hacksta Världsvattenveckan besöker Hacksta

Gårdsbesök på Hacksta gård 29 augusti 2018.
I samband med Världsvattenveckan augusti 2018 besöktes gården av ett 50-tal internationella deltagare från konferensen. Gården visade upp hur man aktivt jobbar för rent vatten, med balanserad gödsling, Yaras N-sensor, fosfordamm, integrerat växtskydd, biobädd, skyddszoner mot vattendrag , etc. Den nybyggda torken med biobränsle visades också upp. Enköpingsposten och Greppa Näringen skriver om besöket (länken till Greppa). 
.

Besök från Kina på Hacksta Besök från Kina på Hacksta

Vice ministern från Kinas vattenministerie besökte Hacksta gård tillsammans med en grupp från Kinesiska ambassaden den 26 augusti 2018. Den kinesiska delegationen var mycket intresserade och frågade bland annat hur man i Sverige säkerställde att jord och mat var utan gifter. Detta visar hur problemområdena skiljer sig mellan olika länder. Odling I Balans budskap är bland annat vikten av att utgå ifrån lantbrukarnas praktiska kunskap och erfarenhet från den egna gården tillsammans med expertkunskap för att utforma frivlilliga åtgärder för att förbättra miljön.
 

Kölden i maj präglade såförsöket. Mats Engquist på Hacksta gård testar konventionell etablering och direktsådd. Artikel i Lantmannen 2017 nummer 10. Inför sådd trodde Mats att det direktsådda höstvete skulle ge högre skörd men skillnaden blev hårfin. 

Foto Peter Eriksson, NA Foto Peter Eriksson, NA

Årets företagare 2017 i Lekeberg utsågs under onsdagen av Lekebergs kommun, Företagarna och Lekebergs sparbank, 13 juni 2018. NA artikel.
"Med sin Lekebergsbaserade verksamhet bidrar Årets företagare till upprätthållande av en attraktiv landsbygd i Lekeberg och till de miljövärden som är beroende av en aktiv jordbruks-verksamhet. Med stort engagemang och idérikedom har de utvecklar en hållbar verksamhet med hög kunskap och miljömedvetenhet, bra djurhållning och EU:s lägsta antibiotikaanvändning. Som pilotgård för odling i balans har de utvecklat och drivit miljöfrågorna inom lantbruket genom biodiversitet (biologisk mångfald) som lärkrutor, bra växtnäringsutnytt-jande, behovsanpassad gödsling och bekämpning, skyddszoner, säkrad hantering av bekämp-ningsmedel och drivmedel. De har på ett framgångsrikt sätt lyckosamt kombinerat uppfödning av friska matgrisar med låg antibiotikaanvändning med växtodling som spannmål och potatis med stor hänsyn tagen till miljövärden". Så löd motiveringen som Hanna Jonasson från Företagarna Region Örebro län läste upp. 
Peter Eriksson, NA 2018-06-13
 

Vatten i balans, 
Jordbruksaktuellt artikel från den 7 februari 2018, om Odling I Balans temadag januari 2018, med temat Vatten i balans. Håkan Wahlstedt och Lotta Bjureus intervjuas, markstatus och dränering är centrala delar för att klara extremväder. Helen Strandroth berättar om gårdens anlagda damm. Den är ett sätt att sprida ut riskerna vid både torka och höga volymer nederbörd.

SamZonsprojektet är ett unikt samarbete i lantbruksbranschen. Vi behöver en öppen och stor dialog om vi ska  kunna skapa ett system som gynnar både miljö och produktion. 
Från Lantbrukets affärer 2017 nummer 10. 

 

Illustration: Hanne Utigard. Foto Nordlys: Yngve Vogt. Foto Birkeland:MUV/UIO Illustration: Hanne Utigard. Foto Nordlys: Yngve Vogt. Foto Birkeland:MUV/UIO

Birkelands passion för norrsken gav Kalksalpeter.
Läs om den norske vetenskapsmannen Kristian Birkeland som ville förklara hur norrsken uppstår. Ett misslyckat experiment för att finansiera vetenskapliga norrskens-expeditoner födde istället iden till framställning av salpeter. Det blev startskottet till mineralgödselframställning.
Det är av mina misslyckade fösök som jag lärt mig mest", konstaterade Kristian Birkeland. Han är en av Norges viktigaste vetenskapsmän och blev norminerad till Nobelpriset åtta gånger-fyra gånger i kemi och lika många gånger i fysik. Yara Växtpressen nr 2, 2017.

Velander, Bränneberg Velander, Bränneberg

Tydlig N-styrning till all spannmål på Bränneberg. Inköpt protein är en dyr flaskhals i fodret. Därför är höga proteinhalter i all spannmål avgörande för Patrik och Karin Velander på Bränneberg i Västergötland. Tydlig kvävestyrning är grunden för att nå lönsamhet i det egen producerade fodret. Yara Växtpressen 2/2017
 

Tröskning på Bäcken Tröskning på Bäcken

Vi Dalslänningar kör för glatta livet är rubriken i Jordbruksaktuellt 30 augusti 2017. Ett reportage från skörden på Bäckens gård på Dalboslätten. Nu vänder man "på steken" och satsar på bra protein till grisarna och säljer det som blir över. Förr gjorde man tvärs om och sålde bra brödspannmålen

Provtagning på Wiggeby Provtagning på Wiggeby

 "Viktigt ta vara på lantbrukarnas kunskap om fosfor" Greppa nyhet 2017-09-19
Lantbrukare har bra koll på högriskområden för fosforförluster på gården. Deras kompetens skulle kunna användas i större utsträckning när åtgärdsprogram tas fram för att minska näringsförluster, enligt en studie som gjorts i samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet och Odling i balans.
 

Artikel som bygger på Ulrik Lovans föredrags om ett ev. glyfosatförbud Artikel som bygger på Ulrik Lovans föredrags om ett ev. glyfosatförbud

Så går det utan glyfosat, Jordbruksaktuellt, nr 2, 1 februari 2017. På Odling I Balans temadag berättade rådgivaren Ulrik Lovang om vad som skulle hända om det blir ett förbud mot glyfosat. Ett förbud innebär ökade miljökostnader i form av ökad förbrukning av fossil energi. Ett större beroende av vårbekämpning samt bekämpning av gräsogräs i höstvete. Han betonar att det är viktigt att man tittar på miljömålen som helhet. Ett förbud kommer ge förlorade vallskördar, mer behov av mekanisk bearbetning efter skörd av spannmål, man kommer behöva sluta med direktsådd och det blir generellt dyrare ogräsbekämpningar.
 

Claes Friberg från Malma gård, en av Odling i Balans gårdarna deltar i Baltic Deal projektet. Han berättar om vad han gör för att minska växtnäringsläckaget till Östersjön. Jag sprider alltid flytgödsel i växande gröda och jag har minskat fosforinnehållet i fodret och sen har jag kantzoner. Framöver kan jag tänka mig investera i en N-sensor. Åtgärder jag gjort. Alltid sprida flytgödsel i växande gröda, och minska fosforbehovet i fodret, sen har jag också kantzoner. Framåt kan jag tänka mig att vi investerar i en N-sensor. Intervju 1 och intervju 2 under Borgeby fältdagar 2013.

Ebbe Persson, från Egonsborg, en av Odling i Balans gårdarna berättar om hur han vill minska kväveutlakningen till Östersjön. Han berättar att han kommer strukturkalka och se över dräneringarna. Just nu är kväveutnyttjandet väldigt bra eftersom jag är utsädesodlare och då ligger jag lågt vad det gäller kväve. Intervju 1 under Borgeby fältdagar 2013 inom projektet Baltic Deal

Håkan Wahlstedt, från Hidinge gård, en av Odling i Balans gårdarna berättar om varför han är med i Baltic Deal projektet. Han berättar också sina strategier för att minska växtnäringsläckaget till Östersjön. Sprider gödsel i växande gröda, har kantzoner mm. Intervju 1 och intervju 2 under Borgeby fältdagar 2013. 

Markus Johansson, Bottorp Markus Johansson, Bottorp

Ett plogsamt test, Land lantbruk följde med till tre gårdar när Odling I Balans arrangerade gårdssafari i samarbete med Kalmar Lantmän och Väderstaverkan i Kalmarbygderna. En plöjer, den andra ibland och en tredje har ställt plogen helt åt sidan. Markus Johansson, som är OiB lantbrukare i Vassmolösa berättar att han kombinerar plogen med kultivatorn när det behövs. Land Lantbruk nr 34, 17 augusti 2012.
 

Wiggeby gård satsar på N-sensor. Både plånboken och miljön är gynnad av denna teknik tycker Håkan Eriksson och Jonas Andersson på Wiggeby gård. Med den tekniken sprider vi tre till fyra procent mindre kväve och får tre till fyra procent högre skörd. Det är en win-win situation. Se film

Per-Olof Hilmér intervjuas av Greppa Näringen. Höstrapsen är speciellt känslig för strukturskador. Att minska markpackningen är ett mål som Per-Olof har arbetat med länge.  Man har odlat höstraps under många år och den grödan är speciellt känslig för strukturskador. Vi försöker vi köra med dubbelmontage så ofta vi kan och sänka lufttrycket så långt vi vågar ofta vid 0,7 bar, berättar Per-Olof. Se Greppa Näringen filmen om Markpackning. Genom att undvika markpackning och ha en god dränering så minskas risken för yterosion av fosfor och kväveförluster via denitrifikation.

Honungsört på Norregården Honungsört på Norregården

Norregård utanför skånska Dalby har lantbrukare Fredrik Ohlsson lyckats bygga upp en bra miljö för nyttiga insekter. Gården ingår i projektet Mångfald på slätten. I utkanten av fälten står övergivna rundbalar där humlorna kan bygga bon. Han låter även sälg stå kvar i dikeskanterna, den tidiga blomningen ger en bra start för insekterna på våren. Och så den blåblommande honungsörten som sås på vändtegsdraget. - När vårbruket är färdigt häller jag honungsört i såmaskinen och kör ett drag. Det tar inte en timme extra men ger så mycket tillbaka, säger Fredrik Ohlsson. Artikel från ATL 2010.

Faktablad Jordbruk nr 1 SLU 2009 Samarbete mellan lantbrukare för biologisk mångfald.
"Vi är en grupp lantbrukare och representanter från Svenska Lantmännen, Odling i Balans och SLU. Genom att sträva åt samma håll vill vi öka kunskapen hos oss själva och medvetenheten hos våra kunder. Detta gör vi genom att med enkla verktyg, mäta och tydliggöra förbättringar av den biologiska mångfalden, ett levande landskap och mervärdet i våra produkter. Vi utgår från att alla tycker att biologisk mångfald är bra, att det handlar om vår överlevnad och en hållbar livsmedelsproduktion.”