Stenastorp Gård, Falkenberg
Gården Stenastorp är belägen ca. 1 mil öster om Falkenberg i Halland. Här en utsikt från boningshuset över allen, fälten och stenmuren som omgärdar gårdscentrat.
Gården ägs och brukas av Gustav och Inger Skyggeson sedan 1992, då de övertog fastigheten efter Ingers föräldrar. Gustav som har läst till lantmästare arbetade tidigare på Hushållningssällskapet i Halland som växtodlingsrådgivare. Inger arbetar halvtid på LRF konsult i Falkenberg.
Gården som ligger rel. högt i en av Hallands många typiska dalgångar omfattar 55 ha åker och 3 ha betesmark. Fälten är väl samlade kring brukningscentrum. Åkerarealen gränsar till värdefulla naturbeten.
Tidigare var Stenastorp en stor grisproducent. Men sedan ett antal år tillbaka sker endast växtodling. Huvudgrödar är spannmål, potatis och viss areal vall. En stor del av arealen utgörs av vårspannmål och potatis. En stor del av grödorna odlas på kontrakt, utsädespotatis till Estrella och frövall till Svalöf-Weibull AB. Växtföljden som blir allt mer fast är:
potatis / vårkorn med insådd / frövall eller ärter / höstvete / havre
Jordarten beskrivs som lerig mo med rel. stor variation inom olika skiften med måttlig mullhalt.
På gården finns tre märgelgravar. En av dessa är rensad och fungerar som bevattningsdamm.
Det är viktigt att minska växtnäringsläckaget. I den aktuella växtföljden är det mycket angeläget att etablera fånggrödor som i likhet med vallgrödan ger möjlighet att starkt begränsa näringsläckaget. Fånggrödan är av samma typ som i frövallen för att undvika störningar, (främmande växtslag) i den ur ekonomisk synpunkt viktiga fröodlingen.
Mätningar i nollrutor av markens kväveleverans är ett bra verktyg att bestämma markens kväveleverans för att kunna anpassa gödsling efter gröda och år.
Profil för gården
• växtodling i utpräglad slättbygd
• konkreta åtgärder för att minska växtnäringsläckaget, ökad andel sen höstplöjning / vårplöjning
• skyddszoner vid vatten
• anlagt en damm för att samla dräneringsvatten och skapa en resurs för bevattning
• betydande insatser för bättre naturmiljö- och biologisk mångfald, ex. är trädplantering vid gårdscentrum
• följer kväveleveransen i nollrutor för att optimera gödslingen utifrån år och grödans behov
• startar en jordgubbsodling
Målsättning beträffande förbättringar
• att eftersträva ett N utnyttjande på > 60 %
• minska P gödslingen till en nivå som motsvarar ett överskott på högst 10 kg / ha det är mycket svårt att med nuvarande inriktning minska P belastning till följd av nödvändig P status i suggfoder
• att med hjälp av tillförlitliga prognoser och teknikutveckling klart minska insatsen av svampmedel i potatisodlingen att med hjälp av relevanta miljönyckeltal värdera omfattningen av biol. mångfald
Mätningar i nollrutor ger ett bra underlag för att bestämma markleverans av kväve.
I potatisodlingen är det möjligt att på sikt tillämpa mekanisk ogräs- bekämpning.
