Forskarna har identiferat följande orsaker till stagnerande skördar.
- För att kunna uppnå avkastningsökning krävs kunskap om alla påverkande aspekterna för grödan. Detta kräver samverkan mellan olika discipliner.
- Rätt sort utifrån lokala förutsättningar är en av grundbultarna för höga skördar.
- Såtidpunkten är en mycket viktig skördebestämmande faktor. En faktor som är viktigare ju längre norrut i landet höstvetet odlas.
- Höga höstveteskördar kräver god markstruktur som ger rötterna möjlighet att exploatera markprofilen under växtsäsongen.
- På jordar med naturligt hög grundvattennivå är god dränering en grundförutsättning för odling.
- Tillskottsbevattning i rätt utvecklingsstadium kan öka skörden med ca 15 procent.
- Skördepotentialen kan ökas genom en noggrann anpassning av kvävegivan till årsmån och plats. Precisionsgödsling anpassad till inomfältsvariationer ökar skörden med i genomsnitt 3 procent.
- Låga fosfortal (PAl lägre än 6) eller lågt pH (lägre än 6,3) i marken skall åtgärdas om man vill försäkra sig om en hög skörd.
- Med bra förfrukt blir avkastningen i genomsnitt ett ton större än med höstvete som förfrukt.
- Generellt är det god status vad det gäller ogräskontrollen i svensk höstveteodling. Det är viktigt att upprätthålla den och vara observant på uppförökning av gräsogräs. Skördeförlusten vid utebliven direkt ogräskontroll uppgår i genomsnitt till 11 % men med risk för betydligt större förluster beroende på ogräsart och grödans konkurrenskraft. Förebygg herbicidresistens genom att utnyttja integrerat växtskydd.
- Sjukdomar och skadeinsekter orsakar skador varje år men i varierande omfattning och med stora variationer mellan år och plats. Med ökade insatser i form av bekämpningsmedel, odlingstekniska åtgärder och optimal skötsel av grödan skulle veteskördarna kunna öka, men det är inte troligt att alla bekämpningsinsatser skulle vara lönsamma eller överensstämma med intentionerna för integrerat växtskydd.
Fler kunskapsluckor finns beskrivna i höstveteboken.
