Balanserad växtnäring

Lika mycket växtnäring bör tillföras som bortföras från åkern. Det är grunden i balanserad växtnäringshushållning. Beroende på skörd, väder, markförhållandena så kommer inte all tillförd växtnäring grödorna till godo utan riskerar att förloras till luft eller vatten. En balanserad gödsling med så lite överskottsgödsling som möjligt är eftersträvansvärd Därför görs en växtnäringsbalans på alla gårdar som en årlig uppföljning sedan mitten av 1990-talet. Det ger facit på hur effektivt kvävet utnyttjas. På pilotgården Wiggeby kan man se den positiva utvecklingen under de senaste 17 åren (se diagram).

Precision i spridning

Växtnäring på villovägar är en miljörisk. Både N och P göder åar, sjöar och hav och orsakar algblomning när de kommer på avvägar genom dränerings- eller ytvatten. Därför sprider flera av Odling i Balans-gårdarna med Yara N-sensor  för att anpassa tillförseln efter grödornas behov.

Lika viktigt är att tillförseln av den ändliga resursen fosfor rättas efter markkarta och tillgång i jorden. En sådan anpassning sker exempelvis på pilotgården Norregård. Där justeras P-tillförseln efter inomfältsvariationen och fosforn sprids där den behövs som mest. Genom att anlägga nollrutor så kan man mäta och följa markens kvävemineralisering. Något man har haft glädje av på bland annat Västraby.

Hackstas fosfordamm Hackstas fosfordamm

Minimerade förluster

Förluster av växtnäring måste trots allt tas om hand. Det ska ske så nära källan som möjligt och därför är skyddszoner kring brunnar och vattendrag en självklarhet. På flera av pilotgårderna Hacksta, Stenastorp mfl finns gräsremsor kring brunnar och längs vattendragsom ser till att förluster av växtnäring stannar på fältet. Det löser många problem, men på vårvintern när snön smälter har dessutom Hackstas fosfordamm en viktig funktion för att ytterligare begränsa P-förlusterna från fält.

Gasformiga N-förluster som ammoniak är ett vanligt problem vid stallgödselspridning. På pilogården Broby minimerar man förlusterna genom att sprida med släpslangar på en rampspridare som dessutom har fördelen att markpackningen reduceras. Att sprida stallgödsel på vall har både sina för och nackdelar. Vallen är tålig att köra på under längre tid, det blir ett bra kretslopp av framförallt fosfor och kalium. En av utmaningarna är att sprida stallgödseln så att inte stora mängde ammoniak förloras vid själva spridningen. På Fårdala som har en stor mjölkbesättning så finns även en stor areal öppen växtodling. Det ger möjligheter att sprida stallgödsel på ett sådant att kvävet i större utsträckning kommer grödorna till godo.

Inspel om förslaget att återinföra skatt på handelsgödsel

Det finns det inga tydliga resultat som visar att en skatt på handelsgödsel är det mest kostnadseffektiva sättet att minska utlakningen. Vill du läsa mer ...