Blommande brunnar är ett smart koncept som ger multinytta. Det minskar risken för att växtskyddsmedel hamnar i vattendraget, minskar risken för ytavrinning av fosfor till vattendragen via dräneringsvattnet. Det gynnar biologisk mångfald och minskar behovet av ogräsbekämpning mm. Grödor med avvikande färg syns på långt håll vilket gör att man i god tid kan stänga av bekämpning, och undvika påkörning av fältbrunnen. Projektet är finansierat genom Landsbygdsprogrammet och Hela rapporten går att ladda ned här. 
 

En humleinventering gjordes inom SamZons-projektet. Etableringen av blomremsorna är på det hela taget lyckosam, ytorna domineras av de arter som har såtts. I några remsor sådda 2018 och där gräs ingår i blandningen har gräset tagit över på bekostnad av blommor. Inventeringarna visar att honungsört lockar ett stort antal humlor och honungsbin men av ett begränsat antal arter, i synnerhet humlor och bin med kort tunga. Ytor som domineras av rödklöver lockar
färre individer av humlor och bin men rödklöverytorna är å andra sidan artrikare och arter med lång tunga utgör en betydligt större andel i rödklöver än vad de gör i honungsört. Tätheten av påträffade humlor och honungsbin i de fleråriga remsorna är jämförbar
med de som noterats i liknande studier.

PM om skyddszoner och fosforytavrinning. Helena Aronsson, SLU. samverkanslektor. 
Skyddszoner fungerar som filter för grumligt vatten som rinner av på fältets markyta. Effekten av en skyddszon varierar från noll till över 90 %. Fältets storlek, lutning, jordart, markstruktur, jordaggregatens stabilitet, fältets brukning, samt regnintensitet och andra väderfaktorer påverkar risken för erosion och behovet av skyddszon. Ofta är det från samma platser på ett fält som ytavrinning sker. Ju bredare skydds-zonen är desto större effekt, men de två första met-rarna har stor betydelse. På fält med stora erosions-risker behövs bredare zoner. Ett permanent växttäcke är viktigt för att bromsa erosionen, dvs fleråriga arter. Skörd av skyddszonen är den viktigaste åtgärden för att
inte öka risken för att växtrester släpper löst fosfor.
 

Agronomstudenter 2019 fick inom kursen Projekt och kommunikation i den agrara sektorn, uppdraget att utreda aktörerernas samzyn och verkan. Frågeställningen handlade om att studera likheter och skillnader i hur aktörerna ser på projektet SamZon. Sju olika aktörer som var involverade i projektet intervjuades och materialet resulterade i sex olika teman: aktörernas syn på projektet Samzon, miljömålen, ekonomiska intressen, biologisk mångfald, samarbeten och utmaningar.

I en kandidatuppsats undersöker agronomstudent Kajsa Hillberg  skyddszoners förmåga till multifunktionalitet. Uppsatsen fokuserar särskilt på två av funktionerna,  skydd mot fosforförluster och åtgärder för att gynna pollinerande insekter. Uppsatsen visar på goda möjligheter att realisera multifunktionella skyddszoner. Begränsningar finns kring kunskap på landskapsnivå och hur regelverk ska utformas på bästa sätt.

I ett gymnasierbete av Tyra Malmström gjordes en inventering av humlor på Broby gård sommaren 2018. Studien visade att blomsterremsorna gynnar pollinatörer och hon kunde se att antalet humlor ökade i de insådda remsorna. Remsorna lockade olika slags humlor och inte bara en sort. Studien visar att zonerna indikerar stor närvaro av pollinatörer i zonerna.  
 

Växtnäring i kretslopp En rapport som belyser olika perspektiv på hantering av slam och återföring av fosfor. En rapport från en grupp agronomstudenter som ett resultat i kursen "Projekt och kommunikation i den agrara sektorn" 15 poäng, som gavs under läsåret 2018. Vad finns det för möljliga framtida scenarior med ökad återföring av växtnäringsämnen från mänskligt avlopp till jordbruket och vad tycker olika aktörer i frågan. Rapporten är ett resultat av studenternas bild utifrån semistrukturerade intervjuer och litteraturstudier i kursen. Sammanfattning finns via SLU hemsida. 

I AgroDemoF2F projektet togs en handbok fram som hjälp för hur man planerar, genomför och utvärderar demonstrationer på gårdar. (Handboken är en översättning från engelska vissa språkliga otydligheter kan finnas.)

I Agronomernas projektkurs 2017 undersöktes några lantbrukares motivation att anlägga blommande ytor. Faktorer som påverkar är regelverk och möjligheter till ekonomiska ersättning. Motivationen grundas på kunskap, jaktintresse, den egna ekonomin samt att få en inre tillfredsställelse genom att ge tillbaka till miljön. Det finns även faktorer som hämmar motivationen om man inte själv ser nyttan.Sociala faktorer påverkar motivationen att anlägga blommande ytor som traditioner, trender och omgivningens attityd. I en tid där miljöfrågor värderas högt kan blommande ytor vara ett sätt för lantbrukarna att visa sitt engagemang för den biologiska mångfalden. .

Iden att bygga en biobädd för att förhindra spill från bekämpningsmedel föddes när Göran Ohlssons fru på Norregården utanför Sjöstorp, skulle byta jord i växthuset. Göran var också den som tillsammans med Bengt Godring var med och startade Odling I Balans. Biobädden fungerar lika bra idag och rekommenderas inom integrerat växtskydd. Pedagogiskt är den oslagbar. Den samlar upp eventuellt spill, håller kvar det, bryter ner växtskyddsmedlet och signalerar till sprutföraren om man spiller eftersom gräset dör.

The biobed is an invention by Swedish farmer Göran Ohlsson to minimise surface water pollution and point-source pollution in areas where spraying equipment is filled or washed. It is a simple, efficient and cost-effective concept, based on the principle of pesticide biodegradation

Bakgrundsrapport till Checkslista för optimal höstveteskörd 2015. Detta projekt syftade till att identifiera de mest centrala faktorer som inverkar på höstveteskörden. Alla viktiga faktorer togs fram i en värdeflödesanalys, en metod som kartlägger helheten i kedjan från råvara till färdig produkt. Faktorerna rangordnades och de viktigaste sammanfattades i en checklista som visar centrala områden att arbeta med som har stor betydelse för skörden. Checklistan innehåller strategiska beslut före säsong, och beslut som behöver tas under växtodlingssäsongen, samt beslut som sker efter skörd. Efter skörd tas aspekter upp om halmbärgning och behov av dokumentation och uppföljning av verksamheten. 
 

Demonstration farms are an important and appreciated tool to increase knowledge transfer between farmers and increase the rate of implantation of new ideas among farmers. Combined political powers and measures in all countries around the Baltic Sea are needed to improve the situation in the Baltic Sea.  Baltic Deal and the Baltic Deal Bridge farm network fulfil an important function in bringing about change. The demonstration farms are used to spread knowledge and show the practical measures implemented. They inspire other farmers to carry out measures that decrease the load on the Baltic Sea.
This report was produced within the project Baltic Deal Bridge which is financed by the Swedish Institute, to gather experiences of exchanges between farmers and advisors in the countries around the Baltic Sea. It was written by Helena Elmquist from “Odling i Balans” (Farming in Balance) and Marek Krysztoforski from the Polish Agricultural Advisory Service Radom (CDR).
 

DJUPARE KUNSKAP MOT NYA HÖJDER! - optimerad kvävegödsling till spannmål för god produktion och med hänsyn till miljön. Temadag 2016.  250 miljoner SEK – kostade för låga proteinhalter i vete & korn svenskt lantbruk år 2015 • Hög kväveeffektivitet – ger låga kväveförluster • Proteinhalter – varierar i handeln inom alltför vida gränser • Våga variera – anpassa N-givan efter fältets förutsättningar • 15 kilo N/ton – kan vara en alltför låg svensk skördejusterad N-rekommendation •  Greppa Näringen – minskade N-överskott genom rådgivning som gör nytta • Frivillighet – räcker längre än lagkrav och miljöinspektion • N-utlakning – ökar inte förrän man passerat N-optimum • Tekniska hjälpmedel – ger möjlighet att anpassa N-givan sent under säsongen • Sent N – som komplettering ökade skörd och proteinhalt i fältförsök 2013–15 • CropSat – premiär 2015 • Nollrutor – greppar markens potential för mineralisering
 

Populärvetenskaplig sammanfattning Optimal placering av motåtgårder. 2015. Djodjic och Elmquist. Generella regler kring åtgärdsprogram för att minska näringsläckage måste anpassas till lokalspecifika förutsättningar och integreras med andra processer på gården. Huvudsyftet i denna studie var att undersöka om den lokala anpassningen av åtgärdsprogram inom jordbruket är möjligt utifrån en kombination av högupplöst modellering över ytavrinning och erosion, och lantbrukarnas egen oberoende riskbedömningen. Spatial jämförelse av problemområden som observerats av lantbrukare och modellerade resultat visade att modellresultat sammanföll på 109 av totalt 128 (85%) observerade problemområden. Samtidigt visade sig enkla laboratorietest med lokala jordprover vara användbara för att bättre åskådliggöra jordarnas sårbarhet mot förluster av olika fosforformer. De nuvarande reglerna kring miljöåtgärder i landsbygdsprogrammet är i många fall inte tillräckligt flexibla för att tillåta lantbrukare att göra vad de är bäst på: att anpassa generella åtgärder till lokala specifika förhållanden.
.

Optimal placering av mototgärder. Djodjic och Elmquist 2015. Lantbrukarna besitter en god kunskap om orsaker och rumslig förekomst av oönskad påverkan på vattenkvalitet från deras gårdar. Denna kunskap och erfarenhet kan stärkas och byggas ut genom utbildningsinsatser och forskningsresultat som exemplifierar orsak-verkan samband utifrån lokala förutsättningar. Lantbrukarnas självdesignade åtgärdsprogram bör utvecklas, som utifrån lokala förutsättningar kan plocka upp åtgärder till liten kostnad och stor nytta, både för miljö och för företaget. Näringen bör arbeta tillsammans med myndigheterna för att hitta lämpliga ersättningar för dessa åtgärder, genom att hitta nya eller anpassa befintliga styrmedel. Riskkartorna för ytavrinning och erosion kan numera tas fram för i princip varje gård i hela landet. Dessa visade sig i detta projekt kan stärka lantbrukarnas självförtroende och lyfta fram lantbrukarnas egen kunskap, erfarenhet, kreativitet och uppfinningsrikedom att lösa observerade problem. 
 

Energinyckeltal inom lantbruket och potentialen att spara energi utifrån energikartläggningar 2015. Att producera livsmedel kräver energi. Totalt används ca 4,6 TWh per år inom lantbruket i form av eldningsolja, elenergi, diesel och bensin. Till det tillkommer en del biobränslen. Ytterligare 3,7 TWh per år är indirekt energianvändning. Det är energi som används för att producera och transportera insatsmedel såsom kvävegödsel, foder, ensilageplast och växtskydd. Energipriserna är för närvarande låga men energikostnaderna står för mellan 10 till 20 procent av lantbrukets kostnader. Indirekt påverkar energipriser även insatsvaror. Hur prisutvecklingen ser ut i framtiden vet ingen men av flera skäl finns all anledning att minska beroendet av fossil energi. Att spara energi kan vara ett sätt att både öka lönsamheten och minska miljöpåverkan. För den som producerar och säljer förnybar energi inom företaget finns det anledning att spara så mycket som möjligt av den egna användningen för att få så mycket som möjligt att sälja. En grov skattning visar att om lantbrukets totala diesel- och elanvändningen minskar med 15 %, och bensinanvändningen med 10 % motsvarar det 583 miljoner kronor för hela lantbruket.

 

Slutsatser från projektet Höstvete mot nya höjder. Broschyr 2014. Lantbrukare, rådgivare och forskare som deltagit i projektet Höstvete mot nya höjder är överens om att skördarna kan höjas med minst 10 – 20 procent. Kunskapsluckor och orsaker till att höstveteskördarna har stagnerat har identifierats inom projektet. För att förstå orsakerna till att skördarna varierar mellan gårdar, trots likartade förutsättningar, har 32 lantbrukarintervjuer genomförts i landets fyra största höstveteregioner. Intervjuerna visade att gott management, bra tajming i fältarbetet och god markbördighet var de viktigaste förklaringarna till att vissa lantbrukare har högre skördar. Projektet var ett samarbete mellan Odling i Balans, Växtråd, Hushållningssällskapet och SLU. Det finansierades av Lantmännens Forskningsstiftelse, Stiftelsen Lantbruksforskning, LRF och Yara.
 

Denna rapport är en slutrapport av projektet ”Höstvete mot nya höjder”. 2014. Odling i Balans har samlat ledande växtodlingsforskare, rådgivare, lantbrukare och handel i ett unikt samverkansprojekt med målet att nå högre höstveteskördar efter 20 års stagnation. Syftet med detta projekt, som fått namnet ”Höstvete mot nya höjder” har varit att identifiera kunskapsluckor och tänkbara orsaker till stagnerade höstveteskördar, samt att prioritera de mest fruktbara insatsområdena för att nå målet om 20 procents skördeökning på 10 år. En viktig restriktion i arbetet har varit att skördeökningarna inte får ske på bekostnad av ekonomin i odlingen eller ge ökad miljöbelastning.

Birkelands passion för norrsken gav Kalksalpeter. 
Den norske vetenskapsmannen Kristian Birkeland ville förklara hur norrsken uppstår. Ett misslyckat experiment för att finansiera vetenskapliga norrskensexpeditioner födde i stället idén till framställning av salpeter. Det blev startskottet till mineralgödselframställning. Text av Helena Elmquist Odling i Balans. 

Fyra tankar i teori och praktik. Sammanfattning av temadag 2012. Fyra föredrag om bakgrund och teori kopplades till fyra exempel på hur miljöarbete omsätts i praktiken på en Odling i Balans-gård. Så var upplägget på 2012 års temadag som spände över energi, fångad växtnäring, rötter och klimatpåverkan.

Rent i röret. Sammanfattning från Temadag 2011
Rent vatten i dräneringspiporna är svårt att nå för där finns både kväve, fosfor och rester av växtskyddsmedel. Men jordbruket måste nå längre tycker EU som genom vattendirektivet trycker på. Både vatten och biologisk mångfald diskuterades på Odling i Balans temadag 2011 som också dök djupt i frågan hur komplexa samband kommuniceras i enkla budskap till konsumenten.

Lägre miljöbelastning och bättre ekonomi.
En rapport om användning av drivmedel och hur EcoDriving ger möjlighet att minska insatsen. Erfarenheter från ett samverkansprojekt mellan Sveriges Trafikskolors Riksförbund (STR) och Odling i Balans under 2010.

Mark med mer att ge. Sammanfattning från Temadag 2010. Det finns mer att hämta hem om marken vårdas väl. Men det kräver en helhetssyn på mullhushållning, spårpassager, växtföljd och alvpackning. Tillsammans kan modern teknik och nygammal kunskap leda till bättre struktur i marken och ett efterlängtat språng för svenska skördar

Insats av energi, främst olja vid torkning på gårdsnivå - redovisning av energieffektivitet på OiB´s pilotgårdar 1998-2008
Rapport från 2009.

RJ 2010 nummer 4. Reducerad jordbearbetning betyder inte att man måste byta hela maskinparken. Vi började med en gammal kultivator som vi körde så djupt den orkade i två överfarter, antagligen till lite mer än 15 cm. Korn fungerade omedelbart, höstvete och rågvete också. Efterhand lärde vi oss vad jorden ville och nu går vi aldrig under 8-10 cm. Det enda vi behövde för att komma vidare var kunskaper, nyfikenhet och att hela tiden analysera och försöka förstå det vi höll på med.

RJ 2009 nummer 2. ...Odling i balans var som vanligt med på Borgebydagarna och gav  ett tydligt miljöbudskap till lantbrukarna och att det finns pengar att tjäna på en miljöanpassning av gården. Produktionsmedlen är en stor post och en ökning av skördenivåerna är inte lätt att uppnå på alla gårdar. Inte minst maskinsidan och den arbetstid som är knutet till denna, är en betydande del av täckningsbidraget och det är inte svårt att förstå att reducerad jordbearbetning väcker stort intresse.

RJ 2009 nummer 1...Helhetstänkande, miljömedvetenhet hög effektivitet i växtodlingen, god markvård. Statens Jordbruksverk har nyligen låtit Hans Gustafsson (HS Östergötland) och Christer Johansson (LRF konsult) (se nedan) göra en sammanställning av reducerad jordbearbetning ur ett svenskt perspektiv och där försöker man formulera vad begreppet står för. Man definierar reducerad jordbearbetning som
A. Med plog, grund plöjning, plöjning med tillsatsredskap eller plogsådd
B. Utan plog a. Grund bearbetning till högst 5- 7 cm b. Djupare luckring till ca 20 cm
C. Direktsådd.

Uthållig odling Temadag 2009. Ekosystemtjänster och undanträngningseffekter var orden för dagen när Odling i Balans hade seminarium med tema uthållighet i jordbruk och växtodling. Jordbruket kläms mellan två sköldar av ökad produktion och minskad miljöpåverkan. Men uthålliga lösningar finns som kostar lite i dag men mycket om inget görs nu

Odling i Balans har genomförde 2006  en orienterande fältstudie som visar på risken för att resthalter från substanser i använda produkter vid bekämpning av bladmögel i potatis förekommer i dräneringsvattnet. I detta sammanhang är det intressant att peka på i vilken omfattning en intensiv insats, d.v.s. ett flertal behandlingar, leder till en ökad risk för oönskad förekomst i vattenmiljön. Det är viktigt att bedöma risken för påverkan via punktutsläpp respektive vad som är påverkan genom diffus transport genom markprofilen. Exempel på punktutsläpp utgör spill vid påfyllning och rengöring av sprututrustningen, avdrift till vattendragen samt läckage vid ev. haveri i samband med körning till och från fälten. Den diffusa tillförseln beror på egenskaper hos tillförd aktiv substans samt mark- och klimatförhållanden

”RISKINDEX” FÖR KEMISKA BEKÄMPNINGSMEDEL 2006. Värdering av risken för diffust läckage via dräneringsvattnet samt åtgärder för minskad påverkan från punktutsläpp

Utlakning av glyfosat 2006
- resultat från en fältstudie på en gård i Halland

Växtföljder för en uthållig växtodling. Temadag 2005. Rubriken för dagen ”Har vi växtföljder för en uthållig växtodling? ger sken av osäkerhet inom ett för all växtodling grundläggande ämne. Samtidigt ger rubriken utrymme för att reflektera över möjligheten till förbättringar. Var detta ett ämne som rönte intresse? Tydligen var timingen rätt. Deltagarantalet var högt och det är mycket roligt att Odling i Balans har kunnat följa upp ett bra seminarium med en fyllig sammanställning av föredragen och den efterföljande diskussionen.

Handelsgödselspridarens spridningsbild Gödningsspridarna är konstruerade för att vara enkla att ställa in för att få en bra spridningsjämnhet. Ändå uppträder det varje år fält där det klart och tydligt går att se effekter av en ojämn tillförsel av växtnäring. När spridarinställning, arbetsbredd, körhastighet, kvaliteten på gödningen och vindstyrkan är under kontroll är det ytterligare en faktor som kan påverka spridningsbilden, nämligen fältets topografi.

Ordnad växtföljd höjer veteskördarna på Hacksta. Jarl Ryberg 2004

Energibalanser är ett utmärkt redskap för att optimera hela kedjan i växtodlingen från maskinsamverkan, val av gödselmedel och gödslingsstrategi till en bedömning av olika system för ogräsbekämpning och transport. Energibalansen är en av flera frågeställningar som skall vägas samman för att göra en miljömässig helhetsbedömning. Olika skördar (bunden energi) och insatser resulterar i olika energikvot. Energibalansen, energikvoten, redovisar förhållandet mellan energiskörden och insatt / tillförd energi. 

Genomför en växtnäringsbalans på gården
Utnyttja gårdens växtnäring optimalt:
• ger bättre ekonomi och resursutnyttjande
• minskar risken för negativ inverkan på miljön

TOLKNING AV MILJÖNYCKELTAL I VÄXTODLINGEN - erfarenheter och referensvärden för 16 gårdar. 2001
Odling i Balans har gjort en omfattande beräkning och redovisning av ”miljönyckeltal” för de pilotgårdar som utgör bas för verksamheten. I rapporten används ordet miljönyckeltal som begrepp för att redovisa beräknade tal / mätvärden. Vid allt arbete med miljönyckeltal är det viktigt att ange inom vilket ”gränssnitt” olika nyckeltal redovisar aktuell situation. Miljönyckeltalen skall belysa förhållandet inom ett enskilt område men samtidigt är det nödvändigt att göra en samlad värdering av förhållandet på gården.
 

Odling i Balans företagspresentation från nån gång vid 2000-talet  Målsättningen med vår verksamhet beskrivs så här:  Visa på åtgärder som kan genomföras på flertalet gårdar och som därmed leder till väsentliga förbättringar. Visa andra jordbrukare, beslutsfattare och allmänhet hur vi driver uthålligt jordbruk. Minska odlingens inverkan på miljön, producera varor med hög kvalitet och söka en framkomlig väg till ett resurssnålt jordbruk med god ekonomi. Erbjuda organisationer, företag och myndigheter att samverka om ett om ett gemensamt koncept - ett miljö - och resursanpassat jordbruk.

Undvik packning av alven. 2000
En viktig åtgärd för höja skördar. Miljönyckeltalet för markpackning redovisar antalet ton km utöver vad som är acceptabel belastning med hänsyn till aktuellt ringtryck för utnyttjade maskiner. Antalet ton km kan redovisas för en enskild maskin, totalt för gården eller för en enskild gröda.Antalet redovisade ton km beaktar för närvarande inte yttre förhållanden som jordart, om vall ingår i växtföljden eller om marken är våt eller torr vid aktuell körning. Underlag finns för att värdera detta i ett senare skede

Ordning och reda på gården.1999
* En bra gårdsmiljö
* Hantering av avfall.

Växtnäringsutnyttjande på pilotgårdar två exempel. 1997.