Managementfrågorna är komplexa och behöver belysas ytterligare. Det saknas enkla verktyg för odlare, som visar vad det betyder i skörd och netto att göra rätt saker i rätt tid.

Forskarna har identifierat områden som behöver uppdateras eller där nya studier behövs. Inom flera områden används äldre kunskap vilken behöver uppdateras för dagens sortmaterial.Det gäller etablering, gödsling, bevattning, dränering och växtskydd. En del kunskapsluckor beror på nya förutsättningar utifrån ett förändrat klimat.

Nedan följer identifierade utvecklingsområden:

• Metodik för att förbättra management på gårdsnivå.
• Robusta och resistenta sorter för nordiska förhållanden.
• Grödmodeller som förklarar skörd utifrån väder, klimat, sort och skötsel.
• Såtid, utsädesmängd, sådjup och radavstånd för dagens sorter.
• Alvens betydelse för skördepotentialen.
• Dräneringsförsök för att klargöra känslighet för vattenmättnad samt optimalt djup och avstånd mellan dräneringsledningar.
• Praktiska metoder för att bedöma markens mineralisering för platsspecifik  gödsling.
• Gödslingsstrategier med kompletteringsgödsling, kopplat till beståndsutveckling.
• Kort- och långsiktiga effekter av växtföljd på ogräs och skadegörare.
• Strategier för att motverka och hantera en ökad resistens hos gräsogräs, skadeinsekter och växtsjukdomar.
• Frost, svampangrepp och isbrännors betydelse för utvintring och täckningsgrad på våren och hur det påverkar skörden.